Rapporten huvudsyfte Àr att beskriva hur vi genom anvÀndning av sprÄk och kommunikation har kunnat tillgodose vÄra anvÀndares krav pÄ ett Àrendehanteringssystem, samt pÄ vilket sÀtt vi har anvÀnt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet dÀr sprÄk och kommunikation har haft centrala "roller" och visat sig ha olika betydelse beroende pÄ de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar Àven hur resultatet av ovanstÄende har lett oss in i en utvecklingsprocess dÀr vi försökt tillgodose anvÀndarens krav pÄ bÀsta sÀtt. Vi kommer ocksÄ att beskriva de kÀnda och tidigare okÀnda metoder som vi anvÀnt oss av för att uppnÄ vÄr mÄlsÀttning, att överlÀmna en första prototyp av ett Àrendehanteringssystem..

Examensarbetet behandlar en jÀmförelse av Server Message Block 3.0 och föregÄngaren 2.1 i ett befintligt nÀtverk. JÀmförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestÄende av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nÀtverksprestanda mellan tvÄ datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 pÄ prov.I Test 1 ansÄgs SMB 3.0 prestera sÀmre Àn SMB 2.1, för att bekrÀfta resultaten kontaktades Jose Barreto pÄ Microsoft.

Föreliggande arbete tar sin utgÄngspunkt i Försvarsmaktens befintliga förmÄga att verka med pansarvÀrnsrobotar. Med syfte att undersöka om det eventuellt finns ett tomrum att fylla för pansarbrytande robotsystem och att jÀmföra befintligt system mot föregÄende och ge förslag pÄ önskvÀrda förmÄgor. Ur historik, Àldre studier, teknisk data frÄn föregÄende system och intervjuer dras slutsatser som ligger till grund för vÀrderingar av det existerande behovet. Resultatet visar att pansarvÀrnsrobot 57 har god möjlighet till att lösa given uppgift om systemet tillförs i större omfattning inom skytteförbanden. Miljön styr taktiken, taktiken styr nyttan vilket i sin tur genererar effekt med systemet.

Detta examensarbete har inriktats mot XML och dess anvÀndning pÄ Internet. FrÄgestÀllningen lyder: "Kan underhÄllet av presenterad information pÄ WWW förbÀttras eller förenklas med hjÀlp av XML för ett e-handelsföretag?" Det som förvÀntades av detta arbete Àr att se om XML kan ersÀtta HTML och underlÀtta för personalen vid uppdateringar av e-handelsplatsen. Bakgrunden till arbetet Àr att underhÄllet av en webbhandelsplats i dagens lÀge krÀver mycket manuellt arbete och kostar mycket pengar. GÄr det att minska det manuella arbetet kan pengar sparas.

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder Àr grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret Àr att tÀcka kons givna foderstat som bestÄr av protein och energi. I Sverige anvÀnds i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera grÀs, dessa Àr plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagslÀget konserveras lika stor mÀngd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt frÄn maskinkrav till utfodringssÀtt.

Arbetet utfördes för VĂ€stfastigheter pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus i BorĂ„s. Studiengenomfördes i byggnad 13 dĂ€r dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes pĂ„ följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (AkutvĂ„rdcentral). Syftet meddetta examensarbete Ă€r att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system Ă€r överbelastat ochvilka Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att komma till rĂ€tta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rĂ€tt anslutning av elförbrukandeapparater Ă€r bristfĂ€llig, samt att förutsĂ€ttningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a.

Man hör stÀndigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det Àr allmÀnt kÀnt att lönerna Àr högre Àn i Sverige men nÀr det handlar om övriga ekonomiska aspekter Àr okunskapen stor. VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur dessa aspekter skiljer sig Ät mellan de bÄda lÀnderna. Vi valde att skriva i utredningsform dÄ det handlar om att sammanstÀlla redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska kÀllor.

BĂ„tar och bĂ„tliv har alltid legat varmt om hjĂ€rtat som en framtida sysselsĂ€ttning. Detta projektuppkom utav en ren slump av en före detta lĂ€rare vars barndomsvĂ€n driver en tillverkare avsnabbgĂ„ende aluminiumbĂ„tar i Örnsköldsvik. Efter ett kort samtal var bollen i rullning somsedan efter över 10 veckor, omkring 400 timmar senare skulle komma att resultera i en fĂ€rdigdesign vid namn Anytec 747 SPD baserad pĂ„ ett befintligt skrov frĂ„n Anytec. Denna rapport Ă€rresultatet av denna process av en marknadsanalys av nĂ„gra av Anytecs konkurrenter,intervjuer med aktiva anvĂ€ndare med regelbunden kontakt med arbetsgivare under helaprocessen frĂ„n början till slut. MĂ„lsĂ€ttningen har frĂ„n början av projektet varit att ta fram enprodukt med hĂ€nsyn till Anytecs kĂ€rnvĂ€rden och tillverkningsmetod som sedan skulle kunnasĂ€ttas i produktion.

Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranÀt bör abstraheras i en navigeringsmodell för anvÀndarna av intranÀtet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranÀt samt till viss del Àven i form av litteraturstudier. Fallstudien bestÄr huvudsakligen av en kartlÀggning av intranÀtet, studier av tidigare utredningar av intranÀtet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanstÀllandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jÀmförs sedan mot fallstudien för att pÄvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranÀt. TillÀmpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranÀt effektiviseras..

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Som en effekt av den ökade konkurrensen och de möjligheter som globaliseringen och utvecklingen av IT medger har det blivit allt vanligare att industriföretag outsourcar delar av sin verksamhet. NÀr en funktion flyttas ut frÄn företaget Àr vÀl fungerande kommunikation mellan funktionen och övrig verksamhet vÀsentligt för ett lyckat samarbete.Denna kandidatuppsats kommer att söka svar pÄ hur företag som anvÀnder sig av outsourcing kommunicerar med sina underleverantörer som Àr placerade i andra lÀnder, samt vilka kommunikationsproblem som kan uppstÄ. Studien avgrÀnsar sig till vÀletablerade och stora företag vilka har sin kÀrnverksamhet i Stockholm.För att besvara frÄgestÀllningen genomförs semistrukturella kvalitativa intervjuer pÄ Ätta företag. FrÄgorna i intervjuerna stÀlls med utgÄngspunkt frÄn frÄgestÀllningen samt utifrÄn studiens teoretiska referensram. Denna rapport Àr en delstudie som frÀmst fokuserar pÄ tvÄ av de Ätta företagen.Det första företaget som presenteras i uppsatsen Àr Ericsson.