Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre ochhögre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier så somHelhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsättningar för lärandet.

Den här uppsatsen behandlar frågor om hur individer söker skönlitteratur. Hur väljer människor att läsa det de läser? Vilka strategier använder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur på biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgå en tillräcklig resurs för låntagare när de söker litteratur på biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering är verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idéer om hur biblioteken kan använda sig av andra vägar för att presentera läsare med böcker som passar deras behov..

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg.Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad.Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

Alla är olika och lär också på olika sätt. Undersökningen handlar om hur lärare idag använder sig av konstnärliga arbetssätt. Med hjälp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lärare har vi undersökt hur lärare kan använda konstnärliga arbetssätt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de använder sig av konstnärliga arbetssätt i olika utsträckning och i olika former..

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?MetodFör att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.

Flera forskare anser att bloggen är ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?Gå in på bloggen så får du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare årskurser använder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring användandet av bloggen i skolan. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lärare i Ystad kommun.

AbstractTitel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktygFörfattare: Helena Falck Brismark och Marlene GadestedtNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiHandledare: Stig Sörling och Tomas KällquistDatum: januari 2015Syfte: Syftet med den här studien är att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor.Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehåller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har här studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt påverkats av det empiriska materialet. Studien är en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper.

Examensarbetet redogör för byggproduktionsplanering med en fördjupning inom tidsplaneringsmetoder- och verktyg, vilka kan användas som hjälpmedel inom området.  Inom fördjupningen gjordes två praktiska försök och intervjuer genomfördes för att få en verklig bild av hur planeringen fungerar, samt för att få feedback på försöken.  Arbetet resulterade i slutsatsen att olika planeringsmetoder bör användas i olika skeden av byggproduktionsplaneringen, samt att de olika planeringsmetoderna är till olika nytta för de varierande arbetsrollerna i en byggorganisation.  Man kan med fördel använda sig av en kombination av planeringsmetoderna, CPM, LOB och den relativt okända ?Kontinuitetsmetoden? när man planerar och styr sin byggproduktion.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..