Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBiträdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad Bokföringsnämnden bör tänka på i framtiden när de upprättar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att granska remissvar och argument från tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson använts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har främst varit negativa då det har varit stora problem med både struktur och användarvänligheten. Mycket kritik har även riktats mot att regelverket avviker från IFRS for SMEs och svensk lag.

Denna uppsats slutsats är enligt vår mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det är ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfråga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven på olika sätt och medvetet som omedvetet i kombination med brist på kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska få full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tänkande? så att de inte kan tolkas på olika sätt och på så sätt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 är det obligatoriskt för samtliga EU-länderatt tillämpa IFRS-regelverket vid upprättande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmån förobligatoriska nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att användningen avIFRS-regelverket inte är homogent mellan IFRS-länderna, vilket får till följd attjämförbarheten mellan europeiska företag kan ifrågasättas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar också olika faktorer sompåverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.Avgränsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-länder i Europa under åren 2006-2013. För att få ingå i vår studie krävs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansräkningen under något av destuderade åren.Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod där insamlad data studerasmed hjälp av nyckeltal, en multipel linjär regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika länder för branscherna informationsteknologioch industri.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.

Concurrently with higher demands on comparability between companies, all Swedish listed parent companies are guilty to apply international accounting standards, IFRS/IAS, no later than January 1, 2005. In this thesis IFRS 7 Financial instruments: Disclosures, that treats information about financial instruments, is investigated. IFRS 7 aims to establish a good international standard for disclosures about financial instruments. The purpose of this thesis is to study differences in the interpretation of IFRS 7 Financial instruments: Disclosures between Swedish life insurance companies, problems ? if any ? that associate with the recommendation, the recommendation?s effect on accounting and the attitudes towards IFRS amongst the Swedish life insurance companies.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ?Publicly Consolidated Entities? abide by the ?International Financial Reporting Standards? (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ?Disclosure Requirements for Goodwill? specified in ?IAS 36 p 134?.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.