The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary..

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

This thesis aims to investigate if there are any differences in the value relevance of yearly earnings announcements before (2000-2004) and after (2005-2009) IFRS were implemented for listed companies in the European Union. To assess the value relevance of earnings, an earnings response coefficient (ERC) is estimated using a linear OLS-regression model. The regression model uses accounting earnings per share as the explaining variable, with the corresponding return starting from (but not including) the previous year's earnings announcement date, ending at (and including) the current earnings announcement date, as the dependent variable. This study finds that there is no statistically significant difference between the estimated ERCs for the two periods. Although no statistically significant difference is found, data shows that the R2-values, which measure the explanatory power of the regressions, are higher for the period before IFRS.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Bakgrund och problem: IFRS 8, rörelsesegment, är ett resultat av det samarbetsprojekt som pågår mellan de två dominerande normsättarna på redovisningsområdet, International Accounting Standards Board (IASB) och Financial Accounting Standards Board (FASB). IASB offentliggjorde i november år 2006 IFRS 8 som ersatte IAS 14, segmentrapportering, för räkenskapsår från och med 1 januari år 2009. IFRS 8, har till skillnad från IAS 14 ledningsperspektiv på sin segmentrapportering i de finansiella rapporterna, vilket kan bidra till lägre jämförbarhet mellan företagen och högre relevans.Syfte: Syftet med studien är att identifiera skillnaderna mellan IAS 14 och IFRS 8 vad gäller antalet segment, mellan årsredovisningen för år 2008 och första kvartalsrapporten för år 2009. Syftet mer konkret, är att undersöka om företagen i studien har förändrat antalet segment samt om det påverkat jämförbarheten.Metod: Urvalet för studien är de 255 företag som var listade Stockholmsbörsens listor Large Cap, Mid Cap och Small Cap den 9e november 2009. Studiens är en jämförelse på företagens förändring i antal rapporterade segment mellan årsredovisningen år 2008 och första kvartalsrapporten för år 2009.Resultat och slutsatser: Författarna kan inte statistiskt säkerhetsställa att en förändring skett i antalet segment.

Sedan årsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förändring från tidigare redovisning är reglerna för goodwill. Förvärv ska redovisas enligt IFRS 3 och här ingår goodwill. Numera skrivs inte lägre goodwillposten av utan istället prövas den varje år, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger något nedskrivningsbehov. Andra förändringar är ett ökat upplysningskrav vid förvärv och att identifierbara immaterilela tillgångar ska separeras från goodwillposten och redovisas för sig.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Denna uppsats slutsats är enligt vår mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det är ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfråga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven på olika sätt och medvetet som omedvetet i kombination med brist på kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska få full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tänkande? så att de inte kan tolkas på olika sätt och på så sätt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Noterade företag och mindre onoterade företag använder olika redovisningsstandarder vid framställningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgår att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnämndens allmänna råd för mindre aktiebolag, skiljer sig åt på ett flertal områden. Intentionen med denna uppsats är att undersöka om användandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebära konkurrensfördelar på lånemarknaden. De redovisningsområden som studeras är immateriella tillgångar, avsättningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmässiga innebörden av skillnaderna används ett fiktivt företag som redovisar enligt båda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger på är hämtad från lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnämndens allmänna råd gällande mindre och medelstora företag.Inom två av de tre undersökta områdena upptäcktes väsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar på lånemarknaden.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS.Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan analytikernas prognoser och kvartalsutfall.Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring.Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen.Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen.Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet..

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.