AbstractAccording to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection.This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger. Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer.

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas.

Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

We investigate if the size of goodwill compared to total assets has any effect on the shareholders return on companies listed on the Swedish Stock market. We put up two different hypotheses with a foundation from previous research and later dismiss one of them. Our evidence does not show any indicators that the size of goodwill have an effect on the shareholders return, which brings us to believe that there, from a share holders point of view, isn?t any need for concern regarding the standards about accounting for goodwill as stated by IFRS. .

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

SummaryThe purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies? attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor?s perspective.We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study.

The purpose of this paper is to investigate analysts' and investors' possibility to compare different companies' information in accounting for goodwill under IFRS in their annual and semi-annual reports. The study was based on IAS 34 on interim reporting, IAS 36 impairment of goodwill and the comparability requirement of the financial statements. Therefore, the comparability requirements? of the IASB Framework, previous studies on the comparability after the implementation of IFRS and also the relevance of goodwill was studied. We used a qualitative textual analysis to examine whether the recognition of goodwill is considered to be comparable between our sample of companies' annual and semi-annual reports from 2008 and 2009 data.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, både inomföretagssektorn men också i samhället. CSR agerar idag verktyg för främjandet av hållbarutveckling och dess allt mer framträdande roll på marknaden tillsammans med företags behovav att förhålla sig till de marknadsanpassade förändringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men också förstår vikten av att inneha att engagemang församhällsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs främsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv där varje område är likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag råder det mindre forskning om CSR inom SMEs, änvad det gör i multinationella företag.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

The purpose of this Bachelor Thesis is to investigate whether the introduction of IFRS, and in particular IAS 40 regarding fair value accounting of investment property, has lead to increased financial risk for Swedish real estate companies. Financial risk is measured using several financial risk ratios during the period 2000-2009, effectively covering the period before and after the introduction in 2005. The financial risk is found to actually have decreased significantly in comparison with the control group. The relative decrease supports the notion of a factor unique to the real estate companies at least partially driving the change, possibly IAS 40. However, this change is, due to the statistic method employed, only an indication of the direction of change, and consequently interpretations of the magnitude of change cannot be made.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.