Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förekomsten av aktierelaterade ersättningar har förändrats för svenska företag efter införandet av IFRS 2.Studien utgår från en tidigare studie gjord år 2000 av Rolf Rundfelt som visade att 80 % av Sveriges 30 största börsbolag hade aktierelaterade ersättningar till sina anställda. Innan år 2005 var det inte obligatoriskt för företag att kostnadsföra sina aktierelaterade ersättningar men från och med år 2005 och införandet av IFRS 2 blev det obligatoriskt. Det innebär att företagen, enligt IFRS 2, är tvungna att ta upp de aktierelaterade ersättningarna som en kostnad i de finansiella rapporterna. Inför införandet av IFRS 2 befarades det att antalet aktierelaterade ersättningar skulle minska.Metoden som använts i studien är en dokumentstudie och det material som använts är årsredovisningar. Data och information har plockats från årsredovisningar för att ge underlag till studien.Resultatet av studien visade att en minskning av antalet program inte skett efter IFRS 2 införande, utan snarare en ökning efter år 2005.

This study investigates the value relevance of goodwill impairments for equity investors in Swedish listed companies. We provide insight on whether goodwill impairments are value relevant before as well as after the implementation of IFRS 3 and IAS 36. We express market value of equity as a function of book value of equity; net income excluding goodwill impairments and goodwill impairments, using the Ohlson valuation model and Hellström's price regression. Our findings suggest that goodwill impairments are statistically value relevant for equity investors. Prior to the implementation of IFRS 3 and IAS 36, our findings imply that equity investors respond negatively to goodwill impairments.

Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3.

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag..

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.

Goodwill är ett omtvistat ämne inom redovisning. I dagens samhälle har företag haft friheten att kunna välja vilken regel i anknytning till goodwill de vill använda och det med hänsyn till vilket resultat de eftersträvar. Våren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvärv. IFRS 3 går ut på att goodwill inte längre är föremål för planenliga avskrivningar utan istället ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebär att företagen genomför en ingående analys av goodwillvärdet årsvis.

Vi har genom intervjuer med företag och revisorer kommit fram till den här slutsatsen:I praktiken har inte företagen upplevt några större pro-blem. Företagens problem består dels av det merarbete som kommer av URA 46, dels de höjda konsultkostna-derna som följer av värderingsproblematiken. Våra in-tervjuer har visat att IFRS 2 inte utgör något hot mot personaloptioners vara eller icke vara. Företagen anser att det är andra faktorer som ligger bakom personalop-tioners existens..

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Intangible assets are often a significant part of Swedish companies? assets. Most of these are accounted for as goodwill, arising from acquisitions. After EU:s decision to adopt IFRS as the new accounting standard, intangible assets will to a larger extent be recognized separated from goodwill. This thesis aims to quantify this change and to analyze what specific intangibles are affected most by the transition to IFRS.

Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS är ett svar på detta behov. De svenska skogsbolagen påverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgångar till marknadsvärde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istället för den tidigare värderingen. Denna värdering skapar en del problem och ger effekter både för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa påverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var också att på ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS står i relation till nuvarande redovisningsteori.

Bakgrund och problem IAS 39 har varit en av de mest uppmärksammade standarderna och en anledning till detta är dess komplexitet. Ersättningen av IAS 39 har påbörjats och skall publiceras i tre faser under 2009 och 2010. Om standarden antas av EU skall alla börsnoterade företag inom EU tillämpa den nya standarden som benämns IFRS 9 senast 2013.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera komplexiteten i IAS 39 samt uppfattningen om IFRS 9 ? Klassificering och värdering ur ett företagsperspektiv. Vidare vill vi undersöka om IFRS innebär en förenkling för företag på förståelsenivå.Avgränsningar Fokus ligger på tre börsnoterade svenska företag som innehar finansiella instrument och tre redovisningsspecialister från ledande revisionsbyråer i Sverige.

IFRS infördes obligatoriskt i EU år 2005 och syftade till en kvalitetsförbättring av de finansiella rapporterna, samt ökad jämförbarhet mellan dem. Frågetecken kvarstår dock angående IFRS påverkan på ekonomin. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur kvaliteten förändras i utvecklade länder, som är starkt genomdrivande, och mindre utvecklade länder, som är svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism används i undersökningen som proxy för kvalitet. Både den betingade och den obetingade konservatismen studeras då båda inverkar på kvaliteten i redovisningen.