Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt..

Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått..

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

Syfte: Vi vill med denna studie lyfta fram de onoterade företagens åsikter och inställningar inför ett eventuellt införande av IFRS även för dem. Detta vill vi göra för att ge en konkret bild av tankegångarna i dessa företag. Denna studie kan ge intressenter och beslutsfattare en förståelse för hur dessa företag kommer att reagera om det beslutas att de får, alternativt ska redovisa enligt IFRS. Metod: Att intervjua nyckelpersoner på ett mindre antal fallföretag. En små-N-studie med deduktiv utgångspunkt.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från redovisningsprofessionen tydliggöra skillnader mellan nuvarande redovisningsstandard och den kommande IFRS-standarden. Utifrån vårt syfte kan frågan ställas om hur implementeringen av IFRS kommer att ske? För att lösa detta problem har vi valt att strukturera upp uppsatsen utifrån ett internationellt, nationellt och ett företagsperspektiv. Vi har grundat våra analyser på intervjuer genomförda med revisionsbolag. Utifrån dessa analyser har vi sedan kommit fram till att professionen ser på internationaliseringen som en naturlig process i positiv riktning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Datum: 2006-10-10Nivå/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfång, sidor: 50Antal ref/källor: 26.

2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?? Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar.

Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.Studien visar att det har genomförts många förändringar.

Studien syftar till att utreda de effekter och konsekvenser som IFRS 2 ger upphov till i svenska börsnoterade företag, samt vilka aspekter som måste beaktas vid implementeringen. IFRS 2 utgör grunden i litteraturgenomgången. Tillämpbar redovisningsteori samt uttalanden och artiklar som berör kostnadsföring av optionsprogram används för att skapa förståelse för ämnet. Intervjuer med fyra fallföretag och två revisionsbyråer utgör grunden för empirin. De mönster som vi funnit i empirin kan förklaras utifrån hur sociala konstruktioner av vetenskapliga fakta påverkar åsiktsbildningen.

Syfte: Syftet är att redogöra för hur långt de noterade företagen har kommit med sitt arbete att konvertera till IAS/IFRS och att identifiera de standarder samt de affärsmässiga konsekvenser som skapar störst omställningsproblem i konverteringsarbetet. Metod: Induktivt tillvägagångssätt med deskriptivt syfte. Kvalitativa intervjuer, kvantitativ enkätundersökning och kvantitativ innehållsanalys. Teoretiska perspektiv: De noterade företagen befinner sig i en ständig förändringsprocess då redovisningen harmoniseras inom EU. Den 1 januari 2005 ska företagen ha anpassat sig till IAS/IFRS.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS..