Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur kön och specifikt maskulinitet konstrueras i Kriminalvårdens behandlingsprogram ROS och IDAP. Dels undersöks hur behandlarna som leder programmen konstruerar kön, både sitt eget och männens, och dels undersöks hur männen som går i behandling konstruerar kön, utifrån behandlarnas perspektiv.Datainsamlingen har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer med personal som håller i behandlingsprogrammen ROS och IDAP. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika teman som sedan återkommer i analysen. Resultatet har analyserats utifrån teorier kring socialkonstruktionism, kön och maskuliniteter, och sedan delats in i två delar. En del beskriver hur behandlarna konstruerar kön och en del beskriver hur männen i behandling konstruerar kön.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer?- Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra.

Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inomkriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genomteorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativintervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare somarbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivnaintervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrånsocialfilosofer som Mead och Foucault.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

I en tid när vi konsumenter dränks av reklam från företag som är i behov av att visa just deras förträfflighet, blir det mer och mer viktigt hur företagen kommunicerar med oss konsumenter. Hur ett företags marknadskommunikation är utformat är i många fall avgörande när en kund skall fatta ett köpbeslut.Vi fick av företaget Maskinkonsult AB, som koncentrerar sig på försäljning av skotrar och fyrhjulingar, en förfrågan om att titta närmare på hur deras marknadskommunikation skall utformas. Företaget planerar en flytt från utkanten av Sunne in till de centrala delarna. Detta gör de då verksamheten har växt och de i dagsläget inte kan ta emot så många kunder som de önskar. Detta har fått till följd att de har tvingats att hålla igen i sin marknadskommunikation för att på så sätt styra kundtillströmningen.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten.