SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten på KTH 2014 var att utifrån ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill säga 130 barn och 30 anställda. Dessutom en så kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna användning även när förskolan var stängd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur på barnens villkor och med ständigt prioritet på barnens bästa.Efter en serie workshops med barnen på Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bärande idéer. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel är det bästa byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gå in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte går på förskolan har tillgång till de fyra lektornen individuellt utformade.

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue?s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue?s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size.The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines.

The study which has been made is a qualitative observational study where play forms and participation of adults were observed in two preschools. The word play is defined in the study with an ?as-if? ?nature based on Knutsdotters definition which differs play and activities from each other. The observed play form has been analyzed according to the concept of imitation and imagination play. To get a complete base of the study a few children on some occasions drew what they played or would like to play.Through photographs of these drawings and how the children described and explained what they drew a connection could be made with the children?s play forms.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna..

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.Frågeställningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna?För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats: - Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk? - Vilka syften med och åsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna? - Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten? För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola. Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn. Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år.

Problemområdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien är att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien är att beskriva några barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod är att utifrån en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. Därefter kopplades resultatet från intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom området.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten?För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord.

The Swedish educational system has taken a step toward change in hopes of a better education by presenting a new national curriculum: Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr 11). I have therefore chosen to analyze the textbooks Champion 4 and Portfolio based on the objectives and areas of knowledge for grades 4-6 found in the syllabus for English in Lgr 11 in order to find out whether or not the textbooks are in harmony with the syllabus and if the textbooks can be used to help students meet the requirements found in the syllabus for the English subject.The purpose of this study is to analyze selected textbooks for the English subject for students in fourth grade to find out which of the curriculum?s requirements are met for grades 4-6, that is, goals and areas of knowledge and if they can be used in the compulsory school.The results of this study show that the analyzed books can be used in an education that today follows a new curriculum. However the education should not only be based on the textbooks. The teacher must take responsibility for designing an education that suits the intended student group, but also provides students with different learning styles an opportunity to develop in their individual ways.

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod.

The purpose of this study is to examine how pre-school teachers think about the importance of circle time in regard to the child's language and social development from a sociocultural perspective. Furthermore the study will include what role the educators? have during the circle time.To answer our purpose we have chosen the following question:What is the role of the teachers in the circle time?What are the teacher?s thoughts about the circle time?s importance to children's social development?What are the teacher?s thoughts about the circle time?s importance to children's language development?The study is constructed on qualitative methods, where we conducted structured interviews with six preschool teachers and observed their circle time to collect our empirical material. The study is also based on Vygotsky's sociocultural perspective which says that all learning takes place through relations and interaction with other people in the cultural context you are in. The results have shown that pre-school teachers are aware of the circle time?s importance to children?s development, and purposely plan the circle time to give children the opportunity to develop both socially and linguistically skills..

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen.Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.