Användbarheten av RPA har varit tvivelaktig i och med minskad användning, vilket beror på att begripligheten och jämförbarheten av nyckeltalet har varit bristfällig. Tillförlitligheten till RPA kan öka efter RR 18:s ikraftträdande, eftersom kraven på en enhetlig beräkningsstandard ökar jämförbarheten. Utvecklingen av RPA har påverkats av olika resultat- och skattebegrepp, vilket har lett till att det inte har funnits någon enhetlig redovisningspraxis. RR 18:s klassificering som en upplysningsrekommendation påverkar dess genomslagskraft. Upplysningskravens begränsade genomslagskraft kan bero på tidigare redovisningstraditioner i företagen, internationell påverkan och avsaknaden av en debatt om nyckeltalets betydelse och användning..

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Syfte:Att kartlägga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och Redovisningsrådets rekommendationer samt att fastställa i vilken utsträckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och fastställts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de båda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer är troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framträdande är sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rättvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

This essays main focus will be on emergency shelters in disasters, and their understanding in gender awareness, by focusing on the way gender is constructed and seen. This dissertation will examine documents from Australian Red Cross and IASC (Inter Agency Standing Committee) in order to explore how they work with gender and shelter related issues. The objective is to examine and with help from these documents see how gender is constructed. The method and theory is based on Carol Bacchis; What?s the problem represented to be approach? (WPR-approach).

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde.Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.