Previously studies have shown that the way companies explain outcome in their annual report is not totally trustworthy. Studies show that the management has a self serving bias when they explain the result to give a positive image of the company. Our study is based on investigations into this phenomenon in the telecom market in Sweden. Turbulent market conditions with, among other, deregulation of the monopoly of fixed telephony and a huge technical evolution, which has led to an increase in competition, is the reason to why we have chosen to study the telecom market in Sweden. As a benchmark in our study the attribution theory will be used.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta.

Laws, regulations and generally accepted accounting principles hold options on how companies should recognize revenue. Generally accepted accounting principles are determined by standard-setting bodies as the Accounting Standards Board and the Financial Supervisory Authority, which is influenced by international standard-setting bodies as the IASB. Service revenue is generally recognized when performance is completed, but there are variations in when a performance is considered complete. The different accounting options available create difficulties in comparing companies over time and between companies, which in turn creates difficulties to achieve a true and fair view. By clarifying what methods and principles in accounting for service income the unlisted companies in Sweden are using and why these differences exist, we have been able to study how the comparability and the true and fair view is affected by these differences.

AbstractAuthors:Stefan Harrå and Magnus BjörkAdvisor: Markku PenttinenTitle: Accounting Consequences of the change in pension accounting Background to problem: When the revised IAS 19 comes into force January 1, 2013, it means that two of the three accounting principles for defined benefit pension plans are disappearing, including the corridor method. The corridor method has made it possible for companies to defer its actuarial gains and losses. Now that the corridor approach abolished then the unrecognized actuarial gains and losses immediately be covered by equity, which involves very large amounts of some companies. Why the amounts have grown so big is much because of the discount rate. The discount rate is a controversial parameter, and there is disagreement on how it should be fixed.Purpose: The purpose of this thesis is to examine the accounting implications this will have for the company applied the corridor method, and if there is some parameters in the actuarial assumption that is more important than others.Methodology: The thesis has mainly been based on a qualitative research through qualitative interviews with a small sample that is affected by this change.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan 2005 har svenska börsnoterade företag följt IFRS. Goodwill som uppkommer vid förvärv ska inte längre ha en nyttjandeperiod som skrivs av med årliga avskrivningar. Istället ska årliga nedskrivningsprövningar ske, dessa prövningar utförs av företagsledningen. Det nya systemet introducerades när Sverige var i högkonjunktur och grundar sig mer på subjektiva antaganden. När högkonjunkturen var över och Sverige drabbades av en finanskris genomfördes färre nedskrivningar än vad fler förväntade sig.

Laws, regulations and generally accepted accounting principles hold options on how companies should recognize revenue. Generally accepted accounting principles are determined by standard-setting bodies as the Accounting Standards Board and the Financial Supervisory Authority, which is influenced by international standard-setting bodies as the IASB. Service revenue is generally recognized when performance is completed, but there are variations in when a performance is considered complete. The different accounting options available create difficulties in comparing companies over time and between companies, which in turn creates difficulties to achieve a true and fair view. By clarifying what methods and principles in accounting for service income the unlisted companies in Sweden are using and why these differences exist, we have been able to study how the comparability and the true and fair view is affected by these differences. The aim was to study the underlying factors that companies do their financial report differently.

AbstractAuthors:Stefan Harrå and Magnus BjörkAdvisor: Markku PenttinenTitle: Accounting Consequences of the change in pension accounting Background to problem: When the revised IAS 19 comes into force January 1, 2013, it means that two of the three accounting principles for defined benefit pension plans are disappearing, including the corridor method. The corridor method has made it possible for companies to defer its actuarial gains and losses. Now that the corridor approach abolished then the unrecognized actuarial gains and losses immediately be covered by equity, which involves very large amounts of some companies. Why the amounts have grown so big is much because of the discount rate. The discount rate is a controversial parameter, and there is disagreement on how it should be fixed.Purpose: The purpose of this thesis is to examine the accounting implications this will have for the company applied the corridor method, and if there is some parameters in the actuarial assumption that is more important than others.Methodology: The thesis has mainly been based on a qualitative research through qualitative interviews with a small sample that is affected by this change.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik från många håll mot det nuvarande sättet attredovisa leasingavtal på. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att många företag väljer att redovisa sina avtal som operationella, då dessa inte inkluderasi balansräkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebär att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen då balansräkning och mått såsom skuldsättningsgrad kommer att påverkas.Syfte och avgränsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar från diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter på redovisningen. Vårt syfteär vidare att sammanställa remissvaren med avseende på valda frågor i diskussionsunderlaget ochfå en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör värderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta på remissvar från enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende på de frågor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.

Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar.