Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera IASBs framgång och tillit som internationell standardsättare, då nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrån en induktiv ansats. Metoden har gått ut på att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vår teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgått ifrån att beskriva den institutionella teorin. Utifrån teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och värderingar som styr organisationen och den institutionella miljö där IASB verkar. I empirin framförs åsikter från comment letters, artiklar och dokument.

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Bakgrund och Problem: De två ledande normgivningsorganen inom redovisning ivärlden idag är International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB). Intäktsposten i ett företags resultaträkning utgör enbetydande del av de finansiella rapporterna och har under lång tid varit ett problem inomredovisningen. Centrala frågeställningar är när i tiden en intäkt ska redovisas och tillvilket belopp intäkten ska redovisas. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbeteför att konvergera intäktsredovisningen som presenterades i ett diskussionsunderlag idecember 2008. Under arbetet med projektet har en balansorienterad syn på intäkterpresenterats vilket innebär att förändringar i tillgångar och skulder blir primärt förerkännandet av en intäkt.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ?Publicly Consolidated Entities? abide by the ?International Financial Reporting Standards? (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ?Disclosure Requirements for Goodwill? specified in ?IAS 36 p 134?.

Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsättarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fått en allt viktigare roll inom internationellredovisning. Vår empiriska undersökning går ut på att kartlägga avsändare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsättarorganisationen IASB.Comment letters är kommentarer eller feedback som IASB efterfrågar från allmänhen innanen ny IFRS definitivt bestäms.Vårt resultat visar på att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmärker sig som särskilt aktiv när man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex länder världen övertillsammans står för över hälften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tänkbaraförklaringar som kan ligga bakom vårt framtagna resultat, där faktorer som länders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras.

2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.

This essay examines the process of fair value accounting of financial assets in a Swedish commercial bank, in contrast to the theoretical approach stated by IASB. The theoretical background contains a review of the academic standpoint on fair value accounting and historical cost accounting, a detailed description of fair value accounting according to current and future IASB regulation and on the American FAS 157 regulation. The empirical case study describes the process of valuing and classifying financial assets into level 1 and level 2 of the fair value hierarchy. The analysis describes how the legal requirements for classification are interpreted and applied in practice when valuing bonds and derivatives. The authors provide an explanation as to why the majority of financial assets are valued mark to model rather than mark to market as well as a suggestion on how the share of market valued assets can be increased..

The purpose of this study is to evaluate the qualitative aspects of IASB?s Exposure Draft of Proposed Amendments to IAS 37 and to evaluate what quantitative effects an implementation would have on the capital structure of listed companies in Sweden. The major changes of the proposed amendments compared to the current IAS 37 are that the terms ?provision? and ?contingent liability? are eliminated and instead a new term called ?non-financial liability? is introduced. Furthermore, the valuation in current IAS 37 based on a best estimate is replaced by a fair value valuation.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt.