I den palliativa vården I hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård I hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom I hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd..

Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen undersöka vilka åtgärder arbetsterapeuter utför I hemmet för personer med stroke samt om dessa åtgärder påvisar någon förbättring i aktivitetsutförande. En forskningsöversikt gjordes och studier söktes på olika databaser. Elva studier valdes ut och dessa analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Som redskap vid analysen användes Fishers arbetsterapeutiska metoder för intervention. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska åtgärderna endast kunde hänföras till en av interventionsmetoderna, Adaptiv och kompensatorisk aktivitet.

Bakgrund: Antalet äldre som drabbas av demenssjukdom i Sverige ökar och därmed antalet anhörigvårdare. Demenssjukdom är en progressiv sjukdom och går inte att bota. Anhörigvårdare upplever en förändrad livssituation och ökande påfrestning när de vårdar en närstående med demenssjukdom I hemmet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva maka/makes eller sambos upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom I hemmet.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där nio vetenskapliga artiklar analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Anhörigvårdarnas liv förändrades av att vårda en närstående med demenssjukdom. Relationer och roller påverkades av den demenssjukes allt större vårdbehov men även av hur deras relation varit tidigare. Anhörigvårdarna använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att hantera sin vardag och skapa en känsla av kontroll.

Bakgrund: Att vara närstående till någon som vårdas palliativt I hemmet, innebär ofta en förändrad livssituation och påverkar de närstående på olika sätt. Syfte: Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård I hemmet. Metod:En litteraturstudie som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med inspiration av Burnards (1995) modell. Resultat: Efter genomförd analys fick författarna fram tre kategorier: oro/rädsla, stöd och att få eller vara utan information.

Palliativ vård ska sträva mot förbättrad livskvalitet och lindrat lidande för personer som står inför livets slut. För att undvika brister inom palliativ vård är det viktigt att utveckling sker. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av palliativ cancervård I hemmet. En litteratursökning gjordes som resulterade i 17 vetenskapliga studier. Dessa analyserades sedan med en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård I hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vårdare I hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas I hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut I hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker I hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat.Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga I hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga I hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer I hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter I hemmet.

I den palliativa vården I hemmet kring patienten fanns närstående som påverkades känslomässigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohälsa utifrån närstående och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Närstående som blev bemötta på ett bra sätt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som oväntad. Olika former av vård i hemmet har ökat och detta pekar på att allt fler människor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i patientens hem.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning I hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning I hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning I hemmet till könssocialisation. Studien innehåller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag också har för avsikt att jämföra kvinnornas och männens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid I hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person I hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade ämnet arbetsdelning I hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma ämne fast ur ett manligt perspektiv. Därför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar på fem män och deras upplevelser av arbetsdelning I hemmet. Metoden som används är kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem män i åldrarna 24 år, 27 år, 29 år, 54 år och 77 år. Att männen är i olika åldrar beror på att jag vill relatera arbetsdelning I hemmet till könssocialisation.