Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 52 av 367

FrÄn smÄtt till stort : en diskursanalys om kommunsammanlÀggningen 1974 frÄn ett HÀstvedaperspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att analysera kommunsammanlÀggningen i Sverige under Ären 1963 ? 1974 utifrÄn ett HÀstvedaperspektiv. HÀstveda kommun tillsammans med flertalet andra smÄkommuner blev en del av det som kom att kallas HÀssleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos sÄvÀl kommunalfullmÀktige och anstÀllda i kommunhuset, men ocksÄ hos invÄnarna i kommunen. Uppsatsen undersöker ocksÄ om HÀstveda kommun vid sammanlÀggningen hade nÄgra finansiella tillgÄngar kvar.Syftet Àr ocksÄ att undersöka varför HÀstveda gick med i just i det som skulle bli HÀssleholms kommun och inte i nÄgon annan nÀrliggande kommun.Undersökningen Àr gjort utifrÄn protokoll, tidningsartiklar, insÀndare, intervjuer och krönikor..

The Choice

MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Slöjden i Àmnesövergripande samarbeten. : LÀrares resonemang om möjligheter, fördelar och problem.

Denna uppsats bygger pÄ empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelÀrare. Syftet Àr att ta reda pÄ dessas instÀllning till och erfarenheter av Àmnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingÄende Àmnena. Resonemangen sÀtts in i en ram av teorier, lÀroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lÀmplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till Àmnesövergripande samarbete dÄ det ger tydliga sammanhang för elevernas lÀrande vilket anses fördelaktigt, men mÀngden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det krÀver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som mÄste hinnas med. En annan tydlig indikation Àr att lÀrarnas sÀtt att uttrycka sig Àr vÀsensskilt frÄn den typ av facksprÄk som anvÀnds inom forskningen..

Tomteboda BO

Projektet innebÀr en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belÀgen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebÀr yteffektiva student och forskarbostÀder i mÄngfald. FrÄn enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lÀgenheter. Detta för att möta den efterfrÄgan av bostÀder som stÀndigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostÀder sÄ nÀra Stockholms city. En central frÄga har varit att anpassa boendet efter buller, dÄ platsen Àr utsatt för buller frÄn olika hÄll; jÀrnvÀg & motorvÀg.

Att placera barn med anhöriga : -      hur, nÀr och varför

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt SocialtjÀnstlagen i första hand övervÀgas om placering hos anhörig eller annan nÀrstÄende Àr möjlig. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anhörigplaceringar övervÀgs och pÄ vilket sÀtt socialsekreterare inom SkellefteÄ kommun ser till barnets bÀsta i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Resultatet har vidare analyserats utifrÄn tidigare forskning och med hjÀlp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det gÄr bra att tillÀmpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frÄgan kring möjliga anhöriga med förÀldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hÀnsyn nÀr övervÀgandet görs. Vad som Àr barnets bÀsta Àr inte alltid sjÀlvklart, men det Àr socialsekreterarnas uppgift att ta reda pÄ under utredningstiden..

Kombiuppdrag - vara eller icke vara

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera huruvida de frÄn 2007 nya bestÀmmelserna om byrÄjÀv uppnÄr sitt syfte, genom att undersöka dess pÄverkan pÄ revisorns oberoende med avseende pÄ kvalitet, tilltro och överensstÀmmelse. Uppsatsen Àr av induktiv karaktÀr med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare anvÀndes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pÄ Àmnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

Mat som attraktion : Hur betydande Àr mat som faktor vid val av resa?

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benĂ€mns som kulinariska turister och maten pĂ„ det lokala resmĂ„let har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmĂ„len mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar Ă€mnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat Ă€r vid val av resa. Detta för att ta reda pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar beslutsfattandet och om maten Ă€r en av de mer betydande faktorerna.

Medelklass och hÀlsofrÀmjande aktiviteter - En kvalitativ studie om lÀrares instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

MĂ„l i psykodynamisk barnpsykoterapi

Ericastiftelsen bedriver forskning om psykodynamisk barnpsykoterapi. En pÄgÄende studie Àr MÄlprojektet dÀr olika aspekter av mÄlformuleringar analyseras. Syftet med detta arbete var att undersöka mÄlformuleringarnas innehÄll samt att belysa fem barnpsykoterapeuters upplevelser av att arbeta med mÄl i Àrenden under psykoterapeututbildningen. Metoden var kvalitativ och bestod av en del dÀr mÄlen kategoriserades och en annan del dÀr intervjumaterialet bearbetades. Barnpsykoterapeuternas mÄlformuleringar delades in i tre kategorier med emotionellt fokus, problemfokus och socialt fokus.

Det första Äret : kan man hoppa över det?

Syftet med detta arbete Àr att ta del av hur nyutbildade lÀrare erfarit sin första tid i yrket. Jag har ocksÄ varit intresserad av att synliggöra om de nya lÀrarna Àr nöjda med den introduktion de fÄtt och om de fÄtt nÄgot mentorsstöd. LÀrarutbildningens nytta i deras arbete Àr en annan aspekt som studeras.I arbetet har jag valt att anvÀnda mig av tvÄ metoder, dels en litteraturstudie och dels en kvalitativ intervjustudie av sex nyutbildade lÀrare. Denna studie strÀcker sig över ett brett spann dÄ deltagarna arbetat allt frÄn tre mÄnader till tre och ett halvt Är. Resultatet visar att de flesta lÀrare i intervjustudien har upplevt det första Äret som mycket pÄfrestande.

Symptombild vid hjÀrtinfarkt hos kvinnor : en litteraturstudie

Bakgrund: Definition för hjÀrtinfarkt Àr nekros i myokardiet pÄ grund av ischemi. Varje Är dör 7.2 miljoner mÀnniskor i vÀrlden av hjÀrtinfarkt, av dessa Àr 3.4 miljoner eller 47 procent kvinnor. I hÀlso och sjukvÄrdslagen finns reglerat som lag följande text, ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. VÄrtagaren ska oavsett hudfÀrg, kön etc.

Mobbningsplanen : ett styrdokument eller bara en hyllvÀrmare?

De flesta Àr överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och Äterkommande handlingar som riktas mot en person under en lÀngre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig frÄn en bok till en annan Àr definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna pÄ skolan följer den rÄdande mobbningsplanen. För att fÄnga det jag eftersöker i syfte och frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med nÄgra lÀrare anstÀllda pÄ tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att bÄde lÀrare, skola och hela samhÀllet Àr medvetna om problematiken men ÀndÄ fortsÀtter fenomenet att vÀxa. Det visar sig ocksÄ att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det pÄ ovan och i andra pÄ rÀdsla.

VÄldtÀkt - misshandel eller mord? : En kvantitativ undersökning om studenters uppfattning av vÄldtÀkt

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt SocialtjÀnstlagen i första hand övervÀgas om placering hos anhörig eller annan nÀrstÄende Àr möjlig. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anhörigplaceringar övervÀgs och pÄ vilket sÀtt socialsekreterare inom SkellefteÄ kommun ser till barnets bÀsta i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Resultatet har vidare analyserats utifrÄn tidigare forskning och med hjÀlp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det gÄr bra att tillÀmpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frÄgan kring möjliga anhöriga med förÀldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hÀnsyn nÀr övervÀgandet görs. Vad som Àr barnets bÀsta Àr inte alltid sjÀlvklart, men det Àr socialsekreterarnas uppgift att ta reda pÄ under utredningstiden..

FörskolegÄrden ? En oslipad diamant. FörskolegÄrdens betydelse för lÀrande och utveckling

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

En studie med syfte att frigöra lagringsutrymme pÄ BT Products AB

Bakgrunden till detta arbete Àr att man kommit fram till att brist i lagringsutrymme uppstÄr för ett framtida gemensamt ankomstlager om en produktionsökning skulle realiseras. Av denna anledning blev syftet att ge förslag pÄ hur BT Products kan minska behovet av lagringsutrymme i ankomstlagret. Genom att tillÀmpa teori pÄ problemet kom vi fram till att lagernivÄerna hade störst pÄverkan pÄ lagringsutrymmet pÄ BT. Vi delade in lagret pÄ BT i tre delar; dött lager, sÀkerhets- och omloppslager. Varje omrÄde bestod i sin tur av olika faktorer vilka vi undersökte nÀrmare.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->