This master thesis was written for Arla Foods and the result of the thesisserves to gain Arla Foods in its work with chemical hazardous and to bringnew academic results. The thesis aims to create a common methodology forrisk analysis with the handling of chemicals.The theories displayed in this thesis focuses on different risk managementmethods in order to build up a framework out of which a risk management toolwas created. The main primary data source consists of interviews held withemployees within Arla Foods at different facilities.The risk management tool can be found in appendix K.Available recommendations for how to evaluate risks with chemicals can befound at appropriate government agencies. These recommendations aredrawn up to suite small and medium enterprises and therefore are to narrowto make a good foundation for analysing chemical risks at large companies.With the legislation and government demands in mind, a tool has beencreated to fit a large company?s needs when managing chemical risks.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Inom nuklearmedicinsk diagnostik används radioaktiva läkemedel för att utvärdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att använda en scintillationskamera kan strålningen som erhålls när det administrerade läkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhålls. En tredimensionell bildvolym kan erhållas om gammakameran får rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet är av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstånd. Kvaliteten begränsas av en mängd faktorer och en av dem är Comptonspridda fotoner.I denna studie optimerades bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Consumption of meat and poultry has increased during the last ten years while the production in Sweden has decreased. Cheap imports are competing with Swedish products and consumers, restaurant and retail let the price decided what to purchase. Swedish food producers can become better at communicating the added values that meat and poultry produced in Sweden has. Social media gives companies a possible tool for communication in order to communicate and create a relationship with consumers. The rise of social media does not only affect consumer decisions making, but also corporate communication. The objective of this project is to investigate how social media can connect the farmer to the consumer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Då allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmänheten skapas ökade möjligheter för många människor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen är dessutom svår att skilja från en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nå tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan på så sätt hotas av kameratelefonernas användning. Målsättningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha på den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förändras över tiden, i takt med att allt fler använder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer från den akademiska världen, journalister, politiker, näringslivsrepresentanter och privatpersoner.

Social media is by many believed to be the core of a new type of Public Relations. This new PR is called PR 2.0. Most larger companies today are to be find using dif- ferent types of social media to interact with their publics. Each year companies invest more money in this type of digital public relations. Social media is a relatively new online phenomenon and still used at a very early stage.

Since the 1990?s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

The level of increased central government that we have experienced during the last decades in school, for the purpose of increasing equality and to adapt the Swedish school to a certain international standard, clearly shows that increased control scarcely leads to improvement.The aim of this paper is to examine whether teachers believe that national tests contribute to equivalent assessment and increased goal attainment. Furthermore the teachers? attitude towards and work with national tests is described. The paper is written from a school improvement perspective, where good examples from current research on what creates increased quality in school meaning increased goal attainment and equivalent assessment are related to research on school effectiveness and increased testing in schools. The study builds upon a quantitative survey among teachers in upper primary - and secondary school in a medium-sized municipality in Sweden.The result shows that the teachers have a somewhat more positive than negative attitude towards national tests, as a whole.

Background and problem: In the last few years the threat against the environment and especially the emissions of carbon dioxide has become increasingly debated. The government have set up a goal to lower the emissions of carbon dioxide with 40 percent until 2020 compared to the level in 1990. The emissions in the transportation sector have, in contrast to the total emissions, increased since 1990 and will continue to increase unless powerful control measures are implemented. The lorry centres have to use strategies to answer to these external threats which lead us to the two questions of this thesis: - What methods do the lorry centres use actively and which do they consider as the most important methods for fuel saving? - Are there any differences which methods small, medium and large centres considers as important? Purpose: The main purpose of this thesis is to examine which methods lorry centres use actively and which they consider as important for fuel saving.