Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data.

Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel. Kuggväxeln bedöms av företaget vara en av källorna till buller, vilket fastställts genom mätningar. Pga.

Det avfall som kommer från gruvbrytningsprocesserna benämns anrikningssand och kan innehålla miljöfientliga ämnen. Det innebär att anrikningssanden måste omhändertas under säkra förhål-landen. Generellt använder Svenska gruvor naturlig topografi och/eller fyllningsdammar för att omringa anrikningssanden, även vid Aitikgruvan. Fyllningsdammarna är uppbyggda med en startdamm av morän och har därefter utökats med mer genomsläppligt tillgängligt material med både nedströms- och uppströmsmetoden. Höjningar av dammarna sker kontinuerligt eftersom gruvans produktion pågår och ger även behov av framtida prognoser för att säkerställa dammarnas stabilitet i framtiden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori.Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anläggningen, kort återställningstid blir därmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i åtanke har större fokus lagts på brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte är att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pågående utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gällande brandskydd inom deras vattenkraftsanläggningar. Det avser även att fungera som kunskapsunderlag för framtida frågeställningar vid exempelvis försäkringsfrågor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gälla som typfall för denna utredning är en kabelkulvert i Harsprångets kraftverk. Kulverten är initialt belägen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanläggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspänningskablar (1-20 kV). Den går sedan hela vägen upp till marknivå.Ett problem vid brand är att kulvertsystemet i nuläget är mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand längst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Friformsframställning (FFF) är en tillverkningsteknik som främst har använts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebär att föremål snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrån en tredimensionell ritning. En anledning till att använda FFF är att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptäcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar är möjligheten att tillverka föremål av mycket komplex geometri, snabbt och till en låg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mån spridits till andra branscher.

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptäckt att vissa låskulor till snabbkopplingarnas låsmekanism plötsligt fått en bristande kvalité och spricker vid belastning. Låskulorna är gjorda av rostfritt stål och har en viktig funktion i låsmekanismen. Om de spricker vid användning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och måste därför säkerställa att låskulorna har rätt hållfasthet. Låskulorna köps in från en underleverantör och företaget vill därför utveckla en provmetod som provar låskulornas materialegenskaper när de levereras till fabriken.

Broar med integrerade landfästen är i Sverige i dagsläget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fåtal slag. Främsta fördelarna med integrerade landfästen är att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfästen. I nuläget finns inte tillräckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sådana broar. Därför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie där en samverkansbro med integrerade landfästen byggdes över ån Leduån som är belägen ca 50 kilometer söder om Umeå.

En förutsättning för skoglig planering på alla nivåer är att man har en god uppfattning om tillståndet i den stående skogen. K valiten på de beslut som fattas kommer därför att vara direkt beroende av mängden och kvaliten på den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror används idag med framgång för fjärranalys där skogen avbildas från ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsättningarna för att utnyttja modem sensorteknik även för markbaserade mätningar. Detta skulle i så fall öppna möjligheter att automatisera fångsten av skogliga data som därmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgängliga.