Studiens syfte är att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta påverkar deras välbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas på delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsställelse i sin position. Undersökningen pekar på att mellancheferna har de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstånd av välbefinnande för mellancheferna i undersökningen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan..

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte.Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete.Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling.Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats.Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag.

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund värd att satsa på för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån banker på ett rättvisande sätt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar även till att fastställa vilka typer av kunder banken har, och i vilken utsträckning man har en relation till dem. För att få en större förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång av olika modeller om värdeskapande. Den teoretiska genomgången följs upp av en empirisk del.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt..

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter.

Dagens textil-och modebransch är utspridd över ett globalt nätverk och har en stor påverkanpå människa och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan på samhället och visardet utåt blir allt viktigare. Det här refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sägas vara ett viktigt verktyg för att uppnå differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning på grund av begränsade resurser, men genom att se det som enkälla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att på sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag på svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..