Totalstation är den traditionellt mest använda metoden vid utsättning av Husgrunder inför gjutning då millimeterprecision krävs. Syftet med rapporten är att jämföra och belysa skillnaderna som uppkommer då totalstation och GNSS används för samma utsättning. Under produktionen av Husgrunder på Jägarkolan etapp 1 i Kiruna gavs jag möjligheten hösten 2013 att utföra denna studie. Resultatet visar att GNSS är en mer ekonomisk och tidsmässigt effektivare metod medan totalstationen är den metod som ska väljas då millimeterprecision krävs..

Husgrunder stödjer hela hus och ska vara stadiga nog för att ta upp husets vikt och bära byggnaden imånga år utan att drabbas av problem orsakade av bland annat fukt och tjäle. Det finns tregrundkonstruktionstyper som tas upp i detta arbete. Dessa är: platta på mark, krypgrund ochplintgrund.Syftet med arbetet är att undersöka konstruktion och funktion för de tre grundkonstruktionerna.Arbetet redovisar också vilka grunder som är förekommande vid nybyggnation av småhus i Örebrolän, samt hur olika aktörer inom byggbranschen motiverar sina val med avseende på risken förfuktrelaterade problem.Inom detta examensarbete redovisas resultat från intervjuer med ett antal olika byggnadsaktörersom bygger med olika typer av grundkonstruktioner. Information har samlats in genom intervjuermed sakkunniga samt egen teorifördjupning i litteratur för grundkonstruktioner. Utifrån syftet medarbetet har teorin och resultaten från intervjuerna sammanställts.Platta på mark med underliggande isolering är den grundkonstruktion som framförallt väljs vid valav grundkonstruktion för nybyggnationer av småhus i Örebro län.

The aim of the study was to through empirical studies interpret the relation between three partially investigated house foundations, on an abandoned farm in Langhammars on northern Fårö. This relation focused upon two main questions; the time of use and the spatial distribution of the archaeological finds.Trough comparative analysis two of these houses can establish to have been contemporary, the third one is too roughly examined. A discussion about the hypothec idea of two or three contemporary farms was made with a negative result.In house 1 smaller processing of tools of flint has taken place near the fireplace in the larger room. A concentration of pottery was also visible near the fireplace, likely to be connected to cooking and eating. The smallest room in the northeast part of the house could have functioned as a storeroom and/or held workshop activities.The archaeological finds and the distribution of it, strongly indicates that house 1 mostlikely consisted of a dwelling house and house 2 functioned as a workshop; linked to activities with handicrafts.

This essay discuss if Bronze Age cult houses were present at Gotland during the Bronze Age. Bronze Age cult houses are a well know phenomenon on mainland Sweden but because of inventory problems no Bronze Age cult houses have been found on Gotland. The main reason for the inventory problems are the Iron Age house foundations that are present in a large number on Gotland, the cult houses and the Iron Age houses have some design details that makes them difficult to separate from each other. In this essay a number of criteria are presented to help separate cult houses from the Iron Age house foundations. Three criteria?s regarding cult houses on Gotland is also presented in this essay.Two house foundations that PhD student Joakim Wehlin, University of Gothenburg and Gotland University, found in Vallstena parish, Gotland, are presented in this essay.

The castle Vivesholm is located about two miles north of Klintehamn on the west side of Gotland. The castle was built around year 1395 and burned down in the end of the 14thcentury. Around the 17th and the 18th century the castle was re-used. However, the emphasis on its use is during the middle ages.This paper aims at getting an insight in the animal husbandry at Vivesholm by analyzing the osteological material. The analysis revealed that bones from sheep/goat were more common than bones from cattle.

Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och Husgrunder som finns kvar har mycket attberätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan.