Sökresultat:
249 Uppsatser om Huset vid moskén - Sida 8 av 17
Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus
Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.
Sissinghurst Castle Garden : en arts -and -craftstrÀdgÄrd
Sissinghurst Ă€r en vacker trĂ€dgĂ„rdsanlĂ€ggning som ligger i grevskapet Kent i sydöstra Storbritannien.Syftet med detta arbete var att studera Sissinghursts historia, design och vĂ€xtslag men Ă€ven att undersöka vad som gör Sissinghurst till en typisk arts -and -craftstrĂ€dgĂ„rd.TrĂ€dgĂ„rden köptes pĂ„ 1930-talet av skriftstĂ€llaren och diplomaten Harold Nicolson och författarinnan Vita Sackville-West. En ordentlig upprustning gjordes av Sissinghurst och sedan skapade de tillsammans den mest berömda och besökta arts -and -craftstrĂ€dgĂ„rden i England.TrĂ€dgĂ„rden anvĂ€ndes som om den hade varit ett hus. Ăvre gĂ„rden utgör hallen dĂ€r höjdpunkten Ă€r den purpurröda rabatten med blad som har en silvergrĂ„ nyans. Vita trĂ€dgĂ„rden Ă€r matsalen som Ă€r det mest berömda trĂ€dgĂ„rdsrummet pĂ„ Sissinghurst. Den innehĂ„ller bara vita blommor med ett inslag av ljust rosa.
Var trogen intill döden
Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.
MĂ€ssan, huset, samtalet En studie om gymnasievalets betydelsefulla insatser
Syftet med examensarbetet Àr att titta pÄ de insatser som elever genomgÄr under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse nÀr eleven gjorde sitt gymnasieval. Det Àr ocksÄ intressant för oss att undersöka nÀrmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som Àr de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomförs i Karlskrona kommun dÀr 10 % av gymnasieskolans förstaÄrselever tillfrÄgas.
Att bygga broar : En fallstudie av kommunal upphandling, entreprenader och partnerskap mellan offentligt och privat, i den urbana kontexten
Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..
Energisimulering av kvarteret HÀstskon 9 och 12 med ombyggnad och termiskt akviferlager
Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv HĂ€stskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsĂ€ttningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvĂ€ndning, dagsljuskomfort, solvĂ€rmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med mĂ„lsĂ€ttning pĂ„ nivĂ„ GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret HĂ€stskon 9 och 12 idag kan man Ă„stadkomma mycket lĂ„g energianvĂ€ndning med en sĂ€songsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för vĂ€rme- och kylaförsörjning pĂ„ 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsĂ€garen Vasakronan omkring 3,65 MSEK per Ă„r jĂ€mfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen anvĂ€nds. Det ger en Ă„terbetalningstid om cirka 4,5 Ă„r pĂ„ investeringen som mĂ„ste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter Ă€r troligtvis möjlig utan andra Ă„tgĂ€rder Ă€n akviferlagersystemet, men dĂ„ med BRONS eller möjligtvis SILVER nivĂ„.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag fĂ„r fastighetsĂ€garen cirka 13 000 mÂČ ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.
Tom tomt : Hur vÀrderas den?
Studiens syfte Àr att med hedonisk prissÀttningsfunktion undersöka vilka egenskaper som pÄverkar priset pÄ en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i smÄhuspriser Àven gÀller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försÀljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och Àr ett utdrag ur fastighetsprisregistret som LantmÀteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler Àr yta, vatten- och avloppsförhÄllande, strandnÀrhet, inkomstnivÄ, typ av bebyggelse, lÀn och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för smÄhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.
Huset vid vÀgens slut : en studie om hussymbolik under bronsÄldern i relation till gravar
During the Nordic Bronze Age, houses were not exclusively connected with profane contexts, but did also feature in burial places, a peculiar fact when considering the careful separation of settlements and graves. What kind of houses do we find in these sacred contexts? What did these houses stand for? Why was the house symbolism chosen to accompany the dead? And why did the house symbolism flourish during the Nordic Bronze Age? To answer these questions three representatives for the house symbolism in Sweden are discussed in more detail, such as the burial in longhouses, peculiar houses called cult houses and house urns. Further, the phenomenon has been put in its temporal, geographic, social and ideological context, where aspects such as trade and settlement structure are presented. The house symbolism is, however, not confined to northern Europe.
NÀr blir det aktivt att vara passiv? : en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige
EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.
Ăngen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv
EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.
Klimatzonen : vintersval trÀdgÄrd i kontorsbyggnad
I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012).
HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.
Huset som pussel : En black box vid Slussen
FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.
Att hyra eller köpa
Sammanfattning
Detta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus pÄ hyresmarknaden. Det som ÄskÄdliggörs under arbetets gÄng Àr vad som styr dagens hyresgÀster nÀr det kommer till att vÀlja boendeform. Detta Àr sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt, som rÄder i dagslÀget. Vi Àmnar ta reda pÄ vilken boendeform man föredrar som hyresgÀst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förvÀntningar man har pÄ respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna.
Ljus i Stadshagen
Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.
VÀrdet av extensiva gröna tak : ett upplevelseperspektiv
Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning.
Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.