Sökresultat:
249 Uppsatser om Huset vid moskén - Sida 15 av 17
Analys av köldbryggor, fönsterplacering och vÀrmesystem för ett lÄg-/plusenergihus
Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.
En studie i höghusbyggande
Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.
Gröna bostÀder i Stockholm : En studie om de nybyggda bostÀdernas grönhet och de olika aktörernas roll för att uppnÄ miljömÄlen.
Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.
Byggmetod, energianvÀndning, transport: : vid jÀmförelse mellan GÀvle Strands Etapp 2 och Maskinisten
SAMMANFATTNINGEnergianvÀndning under produktion av nya byggnader Àr en aspekt pÄ den angelÀgna miljöfrÄgan, men Àn saknas bÄde regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jÀmförelse av energianvÀndning och utslÀpp vid byggnation och transport av byggmaterial för tvÄ nybyggda hus Àgda av GavlegÄrdarna AB pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinistgatan 19: GÀvle. Strand Etapp 2 kallas projektet pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet pÄ Maskinistgatan 19 i denna undersökning. MÄlet för studien har varit att faststÀlla vilket av dessa tvÄ projekt som har haft lÀgst energianvÀndning samt utslÀpp av vÀxthusgaser vid resningstillfÀllet, dvs. under projektens produktionsskeden.
Passivhus : JÀmförelse av tvÄ vÀggkonstruktioner
Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.
Svenska Turistföreningens fjÀllstugor - UppvÀrmning, ventilation och elförsörjning
Svenska turistföreningen hÄller pÄ att uppföra ett enplanshus. Huset Àr pÄ 279 m2 varav ca entredjedel Àr gemensamhetsutrymmen med kök, uppehÄllsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bÀddar. Uppgiften Àr att undersöka om det gÄr att uppfylla dagenskrav pÄ inomhusmiljö vad gÀller uppvÀrmning, ventilation och elbehov i svÄrtillgÀnglig miljö dÀrmöjligheten till extern el inte finns tillgÀnglig. Rapporten presentera Àven berÀkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande ÄtgÀrder och vilken effekt de har pÄenergikonsumtionen.
Behovet av alternativa begravningsplatser i Sverige
Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkÀten. Författaren ville kartlÀgga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen Àr för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras pÄ en begravningsplats.
EnkÀten lades ut pÄ olika sociala nÀtverk pÄ internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vÀnner och bekanta.
Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta Àr ett Àmne som berör mÄnga!
PÄ frÄgan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats sÄ utkristalliserades tvÄ olika hÄllningar. En grupp vill ha det kvar som det Àr, en mer klassisk kyrkogÄrd, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.
Utforskande rum - en ny förskola i Eriksbo
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Inside Outside or in Between - En förskola i Lunden, Göteborg
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Högtemperaturkorrosion av FeCrAlmaterialet Kanthal APMT
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Kullerbyttan - En förskola med kreativitet och hÄllbarhet i fokus
Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.
Makten över bostaden
Bostadsbyggandet i Sverige idag prÀglas av ett fÄtal större företag som producerar relativt standardiserade bostÀder. Möjligheterna för den enskilda boende att pÄverka sitt framtida boende med avseende pÄ planlösning och utformning Àr begrÀnsade samtidigt som nya krav pÄ bostÀder uppkommer: familjekonstellationer Àndras, kÀrnfamiljen Àr inte lÀngre en sjÀlvklarhet och miljö- och klimatfrÄgor vinner mark. Deltagande rÀknas som en av grundförutsÀttningarna för en av dimensionerna för hÄllbar utveckling; social hÄllbarhet. Social hÄllbarhet handlar om att bygga ett lÄngsiktigt och dynamiskt samhÀlle och att trygga mÀnniskors förutsÀttningar för sina grundlÀggande mÀnskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en sÄ kallad byggemenskap, Àr ett fenomen som förekommer i flera lÀnder i Europa och Àven i ett begrÀnsat antal exempel i Sverige.
Framtidens ungdomsbostÀder: En studie om studenternas krav pÄ framtida ungdomsbostÀder samt ekonomiska aspekter som kan pÄverka kostnader, utfört med ett gestaltningsförslag
Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ förÀndringar och förbÀttringar förungdomsboendet. SÄvÀl socialt som studie- och miljömÀssigt. Och dessutom titta pÄ alternativtill billigare byggnationer sÄ att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istÀllet. Denna undersökning görs för attLulebo ska fÄ en bÀttre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.
GuantanamofÄngarnas status
GuantanamofÄngarnas status - abstract
Syftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:
-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus?
-Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad?
-Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt?
-Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade?
Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA.
Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.
StÀllningsfullmakt och ansvar för behörighetsöverskridande
GuantanamofÄngarnas status - abstractSyftet med denna uppsats Àr att utreda GuantanamofÄngarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frÄgor:-Varför och pÄ vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkÀnna Guantanamo-fÄngarna krigsfÄngestatus? -Vad har fÄngarna för möjlighet att fÄ sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha nÄgon inverkan pÄ framtida internationell rÀtt? -Kan den uppkomna situationen pÄverka hur eventuellt tillfÄngatagna amerikaner i en framtida internationell vÀpnad konflikt blir behandlade? Svaren pÄ dessa frÄgor har sökts genom litteraturstudier och inhÀmtande av information frÄn internet. Faktablad och pressbriefings frÄn Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa kÀllor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare frÄn olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer pÄ fÄngar som Àr Talibanska soldater, samt fÄngar som Àr medlemmar i al-Qaeda.