Byggbranschen är inne i en övergångsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt är dock efterfrågan på dessa modeller låg. På WSP i Stockholm används 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utsträckning på flera avdelningar. Önskemål finns om att utöka användningen av programmet även inom broprojektering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rådgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte.

Denna studie syftar till att undersöka prissättningen i revisions- och redovisningsbranschen, om det finns någon prissättningsmodell som är mer lämplig än den prissättning som används idag. Revisionsoch redovisningsbranschen har genomgått en hel del förändringar på senaste tiden och avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag är en utav dem. Detta påverkar självklart revisions- och redovisningsföretagen i mer eller mindre utsträckning.Prissättningen i revisions- och redovisningsföretagen har blivit kritiserad för att vara en statisk prissättningsmetod som inte förändras och där priset sätts per arbetad timme. Kritiken har riktats mot just revisions- och redovisningsbranschen där påståenden gjorts om branschens konservativhet.I denna studie presenteras tre större revisions- och redovisningsföretag och deras prissättningsmodell i dagsläget samt vad de tror om framtiden. En intervju med prissättningsföretaget Price Gain har även genomförts och resulterat i kritik mot timprissättning som en väldigt enkel och icke lönsam prissättningsmodell.Den värdebaserade prissättningsmodellen som helt baseras på det värde som kunden erhåller av den utförda varan eller tjänsten, har blivit alltmer aktuell och anses vara en relativt avancerad prissättningsmodell som däremot symboliseras av en ökad lönsamhet för företaget när värdet är definierbart.Denna studie har visat ett resultat där prissättningen i revisions- och redovisningsbranschen tidigare i väldigt stor utsträckning varit timprisbaserad men att utvecklingen mot andra typer av prissättningsmodellen är på gång.

Introduktion: Kunder överskattar ofta biverkningsrisker uttryckta i ord vilket kan försämra följsamheten. En grupp som kan tänkas vara särskilt utsatta är långtidsbehandlade, vars följsamhet, ofta inte är bättre än 50 %, och speciellt då långtidsbehandlade utan symptom på den bakomliggande sjukdomen. Patienter som använder serumlipidsänkande läkemedel står ofta på långtidsbehandling och många av dessa patienter saknar symtom på hjärt- kärlproblem. Om patienten dessutom överskattar biverkningsrisker är risken för bristande följsamhet stor. Syfte: Att undersöka hur kunderna tolkar risken att drabbas av biverkningar enligt EU´s regelverk för biverkningspresentation.

Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna.

Idag finns som alltid behovet att distribuera media. Allt eftersom prestandan för överföring av information i dator-nätverk har ökat har detta blivit möjligt genom streaming, strömmande media. Detta innebär att klienten inte behöver ladda ner hela materialet för att kunna se eller lyssna på det. Allt eftersom kravet på kvalitén av materialet ökar blir kraven på nätverket högre. Precisallt Media AB är ett företagsom sysslar med digital skyltning.

ILT Scandinavia har under 20 år distribuerat ett Tyskt högtalarfabrikat. För ca 2 år sedanlanserade de sin egen högtalarserie, BK Audio, på marknaden. De vill nu ta ytterligare ett stegoch lansera BK Audio på fler marknader.Examensarbetet går ut på att ta fram en ny högtalarserie som kan passa i hemmamiljöer, denfår gärna tilltala butiks- och restaurangägare också. För att genomföra projektet har teorier förprojekt- och designmetodik använts. Högtalarna ska vara trådlösa och ha utbytbara skal.Efter analyser av både BK Audio:s varumärke och deras närmsta konkurrenter inom trådlösahögtalarsystem samt ett antal enkäter till potentiella kunder skapades ett konceptförslag.Konceptförslaget utvärderades och anpassades enligt teorier för högtalarkonstruktion.Därefter presenterades ett mer genomarbetat konceptförslag, varpå en modell byggdes.Sammanfattningsvis har ett högtalarkoncept, bestående av en satellithögtalare och ensubwoofer skapats.

Problem · Hur fungerar en e-marknadsplats och vad kan den tillföra pappers- och massaindustrin?· Vilka marknadsföringsteoretiska problem och möjligheter har e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin med utgångspunkt från relationsmarknadsföring?· Varför har de nuvarande e-marknadsplatserna i denna bransch svårt att få igång handel?· Kan e-marknadsplatser i dess nuvarande form bli en framgångsrik modell för e-business i pappers- och massaindustrin och hur kan framtiden tänkas se ut? Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera företeelser i samband med försöken att introducera e-marknadsplatser för pappers- och massaindustrin. Metod En fallstudie av två e-marknadsplatser inom pappers- och massaindustrin har gjorts. Materialet kompletterades med synpunkter från en industrirepresentant. Med utgångspunkt från hypotesen applicerades relationsmarknadsföring på undersökningsmaterialet.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören.

Utifrån förändringar i omvärlden har konsumentens krav förändrats avsevärt.Följden av detta är att det blivit allt viktigare att kunna använda design för att differentiera sitt företag och produktutbud samt kunna erbjuda sina konsumenter ett mervärde. Hur detta ska kunna genomföras av företag utan designkompetens är oklart, i avsaknad av designteorier. Därför har vi valt att analysera och utvärdera två externa samarbetsformer möjliga för företag utan egen designkompetens.Vår uppsats syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa undersökningar utvärdera två externa samarbetsformer i samband med produktutvecklingsprocessen. För att sedan kunna besvara vår problemformulering: Vilken av de externa samarbetsformerna joint venture och upphandling, skapar de bästa förutsättningarna för företag att skapa mervärde gentemot konsumenten?Vi har utgått från ett antal företagsekonomiska teorier, teorierna har ställts dels mot en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av nyckelpersoner på dessa företag och dels mot en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos de två företagens kunder.Slutsatsen utifrån undersökningens resultat är att joint venture skapar avsevärt bättre förutsättningar för att skapa mervärde gentemot kunden i förhållande till upphandling.Detta görs fördelaktigt genom samproducerande i en värdestjärna där möjligheten finns att skapa värde gentemot kunden.

I Sverige ökar, enligt Statistiska Centralbyrån, antalet konsumenter som har tillgång till Internet, antingen i hemmet eller på jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av dagligvaror via Internet. Tanken på att slippa trängas i butiken, stå i kö och bära hem alla varorna är lockande för många barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga människor som bor i storstäder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser också Internethandel med dagligvaror som något positivt som de gärna skulle vilja prova på.