Sökresultat:
4133 Uppsatser om Hur individer söker - Sida 23 av 276
ĂverskuldsĂ€ttning som en riskfaktor för ojĂ€mlikhet i mortalitet och dödsspecifika orsaker bland svenska gĂ€ldenĂ€rer som beviljades skuldsanering 2003 och 2004 : En 5-Ă„rig nationell retrospektiv registerstudie
Syfte: LÄnga perioder av överskuldsÀttning medför ofta en försÀmring av den socioekonomiska levnadsnivÄn hos drabbade individer, vilka dÀrmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohÀlsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jÀmfört med normalbefolkningen i motsvarande Älder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gÀldenÀrer som beviljades skuldsanering under Ären 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsÀttning i denna grupp Àr kontrollerad och sÀkerstÀlld genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall frÄn perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hÀmtats frÄn Skatteverkets folkbokföringsregister.
Kontorslandskap och sensory-processing sensitivitet : Vilken betydelse har de för vÀlbefinnande, hÀlsa och arbetsvillkor hos designstudenter?
Kontorslandskap Àr en vanligt förekommande kontorsdesign och fördelar och nackdelar med att arbeta i sÄdan miljö Àr oklara. Syften med denna studie var att a) undersöka hur individer upplever att arbeta i kontorslandskap och vad det kan ha för konsekvenser för hÀlsa och arbetsvillkor, och b) undersöka deras grad av kÀnslighet i förhÄllande till kontorslandskap, hÀlsa och arbetsvillkor. Studenter vid Beckmans designhögskola deltog i studien genom att fylla i en enkÀt. Resultaten visade att upplevelse av kontorslandskap var relaterat till anspÀnning av arbete och arbetstillfredsstÀllelse men inte till sensory-processing sensitivitet vilket Àr delvis i linje med tidigare forskning. Att uppleva kontorslandskap som positivt kan kopplas till högre arbetstillfredsstÀllelse och lÀgre anspÀnning av arbetet.
PÄverkar födelsedatumet din framtid? - Selektion inom svensk ungdomsinnebandy
Sammanfattning
UtgÄngspunkten Àr tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man Àr född pÄ Äret
desto större Àr chansen att klara sig genom selektionsprocesserna.
Studiens syfte Àr att undersöka Äldersfördelningen mellan innebandyspelade individer pÄ tre olika ungdomsnivÄer. Studiens empiri behandlar bÄde flickors och pojkars Äldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar nÄgon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning sÄ krÀvdes det tillgÄng till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument sÄ erhölls dessa uppgifter.
En kvantitativ metod anvÀndes och 1482 individer ingick i studien.
Faktorer med betydelse för egen och de anstÀlldas arbetsmotivation ur ett chefsperspektiv
PÄ alla arbetsplatser behövs motivation för bÄde chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser pÄverkade anstÀlldas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anstÀllda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansÄgs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, sÄsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, Äterkoppling och delaktighet.
ArbetsmarknadsÄtgÀrd - Bra för individen? : Erfarenheter av interventionen Ris till flis
Tidigare forskning har visat att förvÀrvsarbete tillfredsstÀller bÄde psykosociala och ekonomiska behov och Àven att kompetenstillförsel Àr en framgÄngsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förÀndring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, dÀr det unika i studien var individens upplevelser av förÀndring, genom att de blev anstÀllda av kommunen under ett Är. Vi ville med vÄr studie kunna förstÄ hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde dÀrför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.
Krav och Kontroll pÄ arbetet : - vilka förklaringsvariabler pÄverkar individens upplevelse?
Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktĂ€riseras i tvĂ„ dimensioner, psykologiska krav frĂ„n arbetet och i vilken utstrĂ€ckning individen möter dessa med hjĂ€lp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mĂ€ter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen anvĂ€nds i denna studie för att undersöka huruvida nĂ„gra förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll pĂ„ arbetet. Deltagarna fick besvara en enkĂ€t besĂ„ende av olika variabler och sjĂ€lvskattningsskalor som mĂ€tte krav och kontroll. Ăven kĂ€nslan av sammanhang mĂ€ttes med 13 frĂ„gor (Antonovsky, 1993).
Tillbaka till framtiden : Priming av temporalt fokus hos arabisktalande med svenska som andrasprÄk.
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utföra de la Fuente et al:s (2014) experiment med priming av temporalt fokus hos arbisktalande individer med svenska som andrasprÄk. De frÄgor som undersöks Àr i vilken utstrÀckning de la Fuente et al:s temporalfokushypotes Àr generaliserbar till fler sprÄkgrupper Àn spansktalande, vilka primingeffekterna blir hos individerna, samt vilka faktorer som inverkar pÄ det temporala fokuset utöver primingen. Metoden Àr att Äterupprepa det experiment de la Fuente et al. gjort med spansktalande, genom att Äterutföra det pÄ en grupp arabisktalande individer med svenska som andrasprÄk. Resultatet av föreliggande studies upprepning av de la Fuentes experiment pÄ arabisktalande, visar att primingeffekterna uteblir, men att faktorer som vistelsetid och Älder inverkar pÄvisbart pÄ tidsrepresentationen.
Vem Àr jag? : Upplevelsen av sin identitet efter flytt till ett nytt land
Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Ă
tta intervjuer genomfördes genom chat, dÀr deltagarnas Älder varierade mellan 20-46 Är.
Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?
Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.
Det finns inget kvar att erövra : Upplevelse av att leva med myelom
Myleom Àr en cancersjukdom som uppkommer i benmÀrgen. I Sverige insjuknar ungefÀr 500-600 personer i myelom per Är. Syftet med litteraturstudien var att med hjÀlp av de sex dimensionerna av smÀrta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrÄn en teoretisk referensram. För att fÄ en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrÄn sex dimensioner av smÀrta.
?Jag vill mer Àn vad jag kan? : ekonomi och ÄterhÀmtning för personer med psykiskt funktionshinder
1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.
Kyrkoherdens förvÀntade kompetens : En studie av platsannonser för kyrkoherdar frÄn Är 1993, 2003 och 2013.
Att samverka vid socialt arbete Àr ett aktuellt tema eftersom tvÄ nya lagrum har tillkommit under de senaste Ären. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rÀtt till social trygghet, jÀmlika levnadsvillkor och sjÀlvbestÀmmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, dÀr respondenternas svar har jÀmförts betrÀffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.
KarriÀretablering- en krokig vÀg framÄt : En studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskola
KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.
Reliabilitetstest pÄ balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability
MÀnniskans balanssinne Àr ett av vÄra viktigaste sinnen som dagligen sÀtts pÄ stora prov dÄ vi som tvÄbenta individer ska upprÀtthÄlla kroppen i normal position vid rörelser och aktiviteter. MÀnniskans balans bygger pÄ tre olika sensoriska system som arbetar i synergi för att upprÀtthÄlla kroppen i en bra position. Balance Master Àr ett mÀtinstrument för att mÀta mÀnniskans posturala kontroll. Syfte: Studiens syfte var att undersöka reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability utförda pÄ en Neurocom balance master över bestÀmd tid pÄ friska individer. Material/metod: 11 friska försökspersoner mellan 23 och 29 Är utförde balanstesterna Limits of stability och Unilateral stance vid fyra olika testtillfÀllen.
Ăr medberoende i högre grad utbrĂ€nda/utmattade Ă€n en kontrollgrupp med ej medberoende studenter?
Stress i arbetslivet anses vara den frÀmsta orsaken till utbrÀndhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det Àr vÀrt att Àven studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera pÄ ohÀlsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrÀnda/utmattade Àn icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i sjÀlvhjÀlpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkÀt, bestÄende av tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr; Karolinskas utbrÀndhetsformulÀr samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.