Syftet med examensarbetet är att undersöka hur åtgärdsprogram fungerar som ett verktyg för lärare vid planering av undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie där läroplansteorin har stått som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger på skollagen, läroplanen och övriga styrdokument samt på aktuell forskning. Den empiriska delen består av tre lågstadielärares intervjuer.Studieresultatet visar att lärarna skriver ett åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd på grund av läs- och skriv-, matematik- och beteendesvårigheter. Utarbetande av åtgärdsprogram sker mellan läraren, specialpedagogen/specialläraren och vårdnadshavaren.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Detta är en kvalitativ studie där fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gällande deras uppfattning om sitt eget och barnens användande av lärplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete är att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg där detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lärplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie är att pedagogerna upplever brister i den introduktion defått gällande användandet avlärplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i ämnet.Det framkommer även att syftet med barnens användande är att ett lärande ska ske. Vidbarnens användande av lärplattan sker även en del begränsningar från pedagogernas sida. Dock finns åsikten hos pedagogerna att lärplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Uppsatsen ger en överblick av vad synsättet Application Lifecycle Management (ALM) innebär. Enutvärderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gällande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jämför kommersiella verktyg och uppsättningar med enmotsvarande uppsättning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag är att de somnyttjar ALM-synsättet ofta blir begränsade till en kommersiell plattform, vilket får till följd att deinte kan bearbeta sådan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem är verktygenskostnad.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte.

Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brädspel om kost och hälsa, är ett bra inlärningsmaterial att använda sig av och om kön har någon betydelse vid användandet av spel. Spelet (vid namn, Hälsostigen) som användes i studien är planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och få ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfällen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var från två olika förskolor uppdelade på totalt fyra avdelningar (ålder 4-5 år) samt från en skola. Barnen från de två olika förskoleklasserna var även från två olika städer. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel.