Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial..

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll.

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lärares uppfattningar om hur väl matematik, som symbolspråk och kommunikations ämne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lärare med storylineutbildning ville vi få svar på hur väl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde på dessa intervjuer och på litteratur som berör både matematikämnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lärare vid olika skolor i Luleå kommun.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika traditioner har berättat, läst och tolkat bilden av den bibliska Eva. Detta för att få en förståelse för den bild vi har av Eva i den kristna världen idag. De traditioner jag har studerat är den rabbinska/hebreiska, den gnostiska och den tidiga katolska genom en del av de antika kyrkofäderna. Med hjälp av tre teman, skapelsen, syndafallet och sönerna, har det målats upp tre olika bilder av Eva. Den hebreiska bygger mycket på legender som inte finns i de övriga två och förmedlar en praktisk gemenskap med Adam.

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen..

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande..

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod.