This master?s thesis aims to analyze the ongoing debate in Scandinavia on research evaluation of the humanities. This field of research uses bibliometrics, quantative analysis of bibliographical units as a research assessment tool. In recent years evaluative bibliometrics has been an increasingly used method. In Scandinavia, governments have introduced new funding models for research in higher educational institutions.

Den här uppsatsens huvudsyfte är att undersöka uppfattningar kring internationellt resande och miljöproblematiken. Vidare har uppsatsen två delsyften som är att undersöka uppfattningar och kunskap om hållbarhet och turismens och det internationella resandets effekter på miljön, samt att undersöka hur miljömedvetenhet och miljöansvar skiljer sig åt beroende på kontext, i vardagen och på resa.Uppsatsen utgår från teori inom två fält; hållbar utveckling och hållbar turism, samt turistbeteende och miljöansvar. I den del där hållbar utveckling och hållbar turism behandlas ges en bakgrund av begreppens utveckling och definitioner. Vidare fördjupas den miljömässiga dimensionen av hållbar turism och behandlar specifikt turismens globala miljöeffekter i form av klimatförändringar. I kapitlets andra del presenteras teori kring konsumentbeteende inom turism och diskuterar även turisternas roll i miljöproblematiken.Uppsatsens empiriska del utfördes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med tio respondenter från den svenska 80-talistgenerationen och som tillhörde en medelrörlig grupp som har rest utomlands minst två gånger under det senaste året.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet om resandets negativa effekter på miljön, men att detta inte har någon större påverkan på beslut om var och hur man väljer att resa.

Sjukvården lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en längre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvärderingar av investeringarnas konsekvenser, både ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvården görs, och vilken roll ekonomiska utvärderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjärtdiagnostik på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).Utgångspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hälsoekonomisk teori som därför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning både inom sjukvården och inom andra branscher ges, för att läsaren skulle kunna jämföra utfallet i den här studien med de andra studierna i ämnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkätundersökning och på det sättet få en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat på att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begränsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven på kvantitativ utvärdering av samhällsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen är lönsam och utifrån kalkylens utfall, där hänsyn till patientnyttan också tagits med, borde genomföras..

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning.Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke.Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

The aim of this study is to investigate a specific form of Special Interest Tourism (SIT), namely health- and fitnesstravels. This kind of travelling is studied from a Swedish perspective and includes aspects like gender and age in active tourism. It also includes which travel motivations that lies beyond the choice of an active vacation.The study is based on a survey that was sent in an e-mail to the health tourism company InShapeTravel´s customers. The answers to the survey has been analyzed and related to earlier research about active tourism.The result shows that more women than men participate in the kind of healthy travels that InShapeTravel offers. A majority of the respondents are between 41-60 years old and the most common travel motivation was ?Better physic/psychic wellbeing?. .

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt.

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

När en god tjänstekvalitet har uppnåtts kan detta leda till en viss tillfredsställelse hos kunden. Denna tillfredsställelse är en känsla som kunden får efter att tjänsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förväntningar är uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som påverkar kundtillfredsställelsen, utformades en enkät utifrån Grönroos (2002) sju kriterier för god tjänstekvalitet. Denna enkät delades ut till kunderna i Handelsbanken Västerås City under begränsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ?Rykte och trovärdighet? och ?Kundtillfredsställelse? är starkt.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolåldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat på att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefär 20?35% av de som har något missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling är en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Införandet av medicinsk abort har lett till att sjuksköterskor i högre grad än tidigare är delaktiga när aborten utförs. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som genomgår medicinsk abort. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som var: stötta kvinnan i beslutet om abort; relation och förhållningssätt är viktigt; arbetet medför känslomässig påverkan; attityder och fördomar gentemot abort. Resultatet visade att sjuksköterskor erfarit att abort är varje kvinnas eget beslut, att det är viktigt att kvinnan får stöd i både beslut och abortprocess.

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities.