Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen..

Syfte: Vårt syfte är att undersöka huruvida småföretags eventuella högre avkastning på Stockholmsbörsen 1997-2002 beror på att små företag i högre grad än stora är marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jämförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. Därefter beräknar vi deras avkastning för åren 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar även betavärden ? både för marknadens riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

I arbetet undersöks lärarrollens yrkesroll inom skolans värld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD står för ?obsessive compulsive disorder? och det innebär människor som lider av ett tvångssyndrom och tvångstankar. Frågor som arbetet ämnar besvara är: Hur märker man om ett barn lider av OCD? Vilka är de utmärkande symptomen? Finns det någon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det någon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjälpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet består i att ta reda på vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lärare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lärande samt hur man kan känna sig om man lider av syndromet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod när vi har intervjuat människor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. Vår slutsats har varit att vi har fått reda på vad man ska ha i åtanke när man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohälsa samt vad det innebär att lida av syndromet..

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare uppfattar utevistelsen på förskolan. Vad finns det för mål, vad anser förskollärare att deras roll i utevistelsen är och vilket innehåll och arbetssätt karaktäriserar utevistelsen? I undersökningen har en kvalitativ metod valts och åtta förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga förskollärare anser att det är viktigt med utevistelse i förskolan och de flesta har uttalade mål för den. Resultatet visar att förskollärarna har många roller i utevistelsen och synen på den kan vara väldigt olika.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

BakgrundDyspraxi är ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa länder. Problematiken finns omnämnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfråga som ställts i detta arbete be-handlar hur pass allmänt känd problematiken är bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslår, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgå.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkätundersökning respektive en intervju. I enkäten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar på att specialpedagoger känner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebär kommer däremot inte till uttryck.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor.

Eftersök av försvunnen person ? ur hundförarens synvinkel. I arbetet har jag velat lyfta fram hur hundekipage fungerar som resurs vid eftersök av försvunnen person. Jag har försökt beskriva hur hunden används, dels hur hunden själv arbetar men även hur det är att vara hundförare och vad man som hundförare måste tänka på. På ett förhoppningsvis lättfattligt sätt har jag beskrivit MSO-modellen som är den arbetsmodell man utgår från vid eftersök av försvunnen person.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.