Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Klimatförändringar och miljöproblem är i dag betydelsefulla frågor på den politiskadagordningen. Hur medierna rapporterar i ämnet kan på olika sätt påverka människorskunskap och åsikter i frågan. I denna uppsats undersöks huruvida fyra av Sveriges största tidningar ger en bild avatt klimatproblemen går att förbättra eller ej, samt vilka aktörer som görs ansvariga för problemen och lösning av dem. De tidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att möjliggöra en jämförelse av ovanstående frågor över tid har artiklar från både 2003 och 2013 undersökts.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Datum: 2008-06-03Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Magdalena Ekman, Emma RonvallHandledare: Carl G. ThunmanTitel: En utvärdering av kundtidningen Medley ? läsarnas uppfattning om innehåll & layoutProblem: Medtronic AB önskar öka kännedomen om företagets produkter hos svenska läkare, sjuksköterskor, medicintekniker och andraopinionsbildare. Ett sätt att uppnå det på är genom kundtidningenMedley som skickas direktadresserad till personal på sjukhus ochkliniker i Sverige. Det är viktigt att kundtidningen har ett innehåll och en layout som tilltalar läsarkretsen.Syfte: Syftet är att beskriva hur kundtidningen Medleys innehåll och layout uppfattas av läsarna samt vilka arbetsområden läsarna är verksamma inom.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspåverkandefaktor.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question.

TitelDagstidningen på 3,5 tum? - en nutids- och framtidsstudie av svensk dagspress förhållande till mobila tjänsterFörfattareMagnus Ekström & Björn GranstrandKurs LME310/MK1500 - Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin HT-08Syfte Att undersöka de svenska dagstidningarnas satsning på mobila tjänster i nutid och framtid.Metod och materialEn kvantitativ enkätundersökning till ansvariga utgivare på samtliga svenska dagstidningar medutgivning minst 3 dagar/veckaHuvudresultatDrygt 40 procent av ansvariga utgivare anser sig ha mobila tjänster och 69 procent totalt anser sig ha det inom 2 år. De vanligaste tjänsterna är tjänster som baseras på mobiltelefonens SMS-funktion.Tjänsten att publiken kan skicka in nyhetstips och nyhetsbilder via SMS/MMS erbjuds av drygt 80 procent av dagstidningarna vilket är betydligt mer än de 40procent som från början ansåg sig ha någon mobil tjänst. Övriga vanliga tjänser är nyhetsprenumeration där dagstidningen skickar ut nyheter till läsaren via SMS. Resultatet visar också att relativt nya tjänster som taggtjänster och lokationsbaserade tjänster inte har någon spridning idag.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen.

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.