I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts.

Something that all people have come across and more or less experienced is climate change. Climate change in itself is a very complex problem since there are no borders between countries that can stop the problem. The link between science and the public is largely in the hands of the media, since the media play an important role in defining environmental issues and to inform the public about research findings. In recent years, reports from the media showed a slightly skeptical and uncertain picture of this problem. This is despite the largely prevailing consensus among climate scientists that there is an anthropogenic climate change.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media?s discourse.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.

Under sommaren 2014 inträffade en skogsbrand i Västmanland. Det började brinna den 31 juli och 13 800 hektar skog brann upp. Formellt avslutades räddningsinsatsen den 11 september samma år. Människor tvingades lämna sina hem och medier rapporterade om den ?värsta branden i modern tid?.

The purpose of this study was to examine the threats from climate change coverage in the media. The climate threats start to appear more frequently in the media and because of that it is important to examine what the media conveys to the viewers and readers since it may effect how people act when it comes to climate threats. In this study newspaper has been examined, more specifically daily press and evening press. The papers chosen was Aftonbladet and Expressen, which represented evening press, and Dagens Nyheter represented daily press.The method applied was both a quantitative and qualitative text analysis. With the quantitative method variables were formed and tested against the material.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress?Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.