Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

I den här uppsatsen undersöks opinionsmaterialets utveckling och förändring mellan 1986 och 2013 i de fyra tidningarna Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Nerikes Allehanda. De år som har undersökts i nämnda period är 1986, 1995, 2004 samt 2013. Genom kvantitativa undersökningar har vi studerat hur mycket opinionstexterna har ökat i antal, hur placeringen på tidningssidan har förändrats, vilka ämnesområden som har bevakats och hur många kvinnliga respektive manliga skribenter som har skrivit texterna.En kompletterande kvalitativ undersökning har också gjorts för att undersöka hur argumentationen i opinionstexterna har förändrats genom åren. För att komma fram till det har vi använt oss av Aristoteles retorikbegrepp ethos, pathos och logos, och applicerat dem på ett urval av krönikor från olika år och tidningar.Undersökningen visar att antalet opinionstexter utanför ledarplats har ökat och att majoriteten av skribenterna är män. Undersökningen visar även hur den populära spalten så sakteligen har börjat bytas ut mot andra placeringar på nyhetssidan.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

The Daily Show är ett halvtimmeslångt amerikanskt humorprogram som sänds på kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, främst om politik, på ett humoristiskt sätt med hjälp av klipp från etablerade nyhetskanaler.Vår undersökning syftar till att ta reda på hur The Daily Show förändrats efter valet 2008 då Barack Obama valdes till president. Vi har jämfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt från hösten 2005 med lika många från samma period 2009. Extra fokus har lagts på hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gästlistor från hela dessa år, samt tagit hjälp av en tidigare studie från 2007 för att se vilken sorts gäster som får framträda och om det skett någon förändring.Vår studie visar att The Daily Show gått mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utsträckning än tidigare.

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jämn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jämföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvällspress och morgonpress. Båda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förändrats under de senaste 20 åren.Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjälp av sju olika variabler.

Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ?en vanlig dag?, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer.Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat.Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

The purpose of this essay has been to describe and compare the personal qualities that the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) tried to associate Barack Obama and John McCain with during the American presidential election campaign 2008. The main question to be answered is: What social and physical characters as well as what personal experiences, interest and resources did DN tried to emphasize regarding John McCain and Barack Obama during the American presidential election campaign 2008. The theoretical starting-point has been John B Thompson?s theory of the mediated publicity and John Corner´s theory of political persona and spheres of action. Various DN news texts, in all 38 articles, have been examined by content analysis from 25th of august to the 4th of November.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill?s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden?s largest news organisations, in terms of audience numbers.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004.

This study examines imagined boundaries between Swedes and non-Swedes. Rather than using pre-determined definitions as a starting point, the attempt is to examine the discursive construction of difference. The purpose is not to study the portrayal of immigrants per se but to examine how the ?immigrant-ness? is constructed. The result shows the perception of ?immigrant-ness? is linked more to a person?s origin than to the act of immigration itself. The selected newspapers are Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD) for the period of 15th November ? 21st November, 1999.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

SAMMANFATTNINGHot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna..

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska problem på en akutvårdsavdelning i södra Sverige. Tidigare forskning finns om sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med psykiatriska problem, men kunskapen om sjuksköterskans faktiska upplevelse av att vårda denna patientgrupp är mindre studerad. I studien är det sjuksköterskans egen definition av vad som är ett psykiatriskt problem som ligger till grund för resultatet. Sex intervjuer har genomförts och transkriberats ordagrant. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).