Den höga graden av inflyttning till städer idag, med en hög efterfrågan på mark i centrala lägen, bidrar till att priset på ett liv i staden ökar. En effekt av det är att nedgångna stadsdelar tas över av en samhällsklass med en bättre ekonomi än de ursprungliga invånarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i området Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gått från ruffig till trendig. Syftet med det här arbetet är att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering från ett näringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades småföretagare baserat på hur länge de verkat på platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika åsikter om gentrifiering i allmänhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrån sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger närmare människan som social varelse..

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor.Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation.

En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur några av de geografiska platser, så som städer, orter och stadsdelar, där dessa serier utspelar sig är representerade. Bägge serierna är gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sändes mellan 2010 och 2012.De områden som tas upp i analysen är Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi använt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjälp av detta har vi tittat på hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras från det man får se och höra. Detta har gjorts med fokus på de olika områden som serierna i huvudsak utspelar sig i, återkommer till under seriens gång eller får betydelsebärande roll i serien.Uppsatsen utgår från teorier kring genren reality, dess relation med dokumentär film och problematiken kring det sanningsanspråk som finns inom dessa.