Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov.Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas påarbetsmarknaden om deras visioner.