En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

Vi har jämfört sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin.

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet är föräldrarnas stolthet och när ett barn insjuknar i leukemi blir föräldrarnas sårbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos föräldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades på tre självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem Hopp samt erfarenhet och utbildning.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Svårläkta bensår är vanligt förekommande och beror ofta på olika sjukdomstillstånd som försämrar cirkulationen i benen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar hela livet och ger begränsningar i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår. Tolv kvalitativa studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att vara ockuperad av smärta dag som natt; att vätskande och illaluktande sår skapar skam och stress; att vara på väg mot stillasittande och social begränsning, att kämpa mellan förtvivlan och Hopp i en långsam läkningsprocess; att känna tillit till vårdpersonal. Svårläkta bensår upplevdes begränsande i livet, både socialt och fysiskt.

Motorneuronsjukdom leder till förlamning av alla viljestyrda muskler och slutligen till döden. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med MND. En kvalitativ manifest innehållsanalys av åtta studier om upplevelser av att leva med motorneuronsjukdom gjordes. Studien resulterade i fem kategorier, strategier för att hantera och kontrollera sjukdomen i det dagliga livet. Betydelse av relationer, information och kommunikation.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

I världen är det idag 30-35 miljoner människor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 människor med HIV. Den HIV-drabbade är inte den enda som drabbas, då även de närstående drabbas av sjukdomens påfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem eller någon i närkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm.

Att få en cancerdiagnos är en omvälvande händelse i människors liv och det är viktigt från ett omvårdnadsperspektiv att sjukvårdpersonal har en förståelse för människornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka känslor i samband med diagnos, behovet av och svårigheten att få professionell information, Hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd från familj och vänner och svårigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angående sjukdomen och behovet av stöd från familj och vänner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet.

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer. Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med Hopp om att lösa vissa problem hävdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstått i dess kölvatten. Både vad gäller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebär att särskilda åtgärder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till åsikten att kulturer är centrala i människors liv, och just därför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte får tillgång till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.