Sökresultat:
14 Uppsatser om Hopelessness - Sida 1 av 1
Allt är inte hopplöst; det finns fortfarande hopp : en litteraturöversikt om upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården
Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and Hopelessness.Aim: To describe the experiences of hope and Hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care.Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole.Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to Hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of Hopelessness.Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair.
Allt har förändrats men ändå ingenting
Everything has changed, yet everything is the sameUsually, there is no reason for people to think about death or illness, although it is a highlynatural part of life. Most people live in health without major problems. When something does happen, people assume it will be at the end of their life and then it will be a natural part ofgrowing old. Yet some will get the notice or the feeling that something is not the way it should be, it can be something they can live with or they may have to face death.The work concerns the body?s fragility and feelings about human vulnerability.
Identifiering av upplevelse av smärta hos patienter med cancer som får palliativ vård : en litteraturstudie
One third of all Swedish people will suffer in cancer. Pain is a common symptom in cancer patients. The pain is subjective and includes several dimensions. The dimensions of pain are the physical, psychological, social and spiritual. This is a literature review and the aim with this study was to identify the pain experience in patients with cancer receiving palliative care.
HIV-positive women?s sexual health: A meta-synthesis of how HIV-positive women experience and describe sexual health
There is no consensus of the concept sexual health in the context of being HIV-positive women. Research in the area tends to focus in different measurable parts of sexual health for HIV-positive women. A meta-synthesis on that research issue can develop a deeper understanding and knowledge of how HIV-positive women in qualitative studies describe and experience sexual health. The purpose with this study is to analyze and synthesize the results about how HIV-positive women describe and experience sexual health. The meta-synthesis follows Noblit and Hare´s method of meta-ethnography and additional use of Walsh and Downe´s checklist to appraise qualitative articles.
Livet för patienter med hjärtsvikt : En litteraturöversikt
Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. Objective: Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. Method: Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles. Results: Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms.
H.P. Lovecraft : Narratologisk analys av atmosfär och fasor
Even though the American author H.P. Lovecraft (1890-1937) has been praised as one of the most influential writers of horror literature in the 20th century, his style of writing has occasionally been criticized. Lovecraft was using a writing style based on strict scientific language, where the human condition and existence are irrelevant in the narrative. This includes less focus on character development and more on the importance of atmosphere and environments. I am presenting narratological analyzes of what is often considered to be three of Lovecraft?s ?greatest works?: ?The Call of Cthulhu?, At the Mountains of Madness, and ?The Shadow over Innsmouth.? These analyzes are used to highlight Lovecraft?s science-oriented language and narratological techniques, with the focus of studying what methods Lovecraft was using to give his works and his readers a sense of dread, Hopelessness, and an alien atmosphere.
I gränslandet mellan hopp och hopplöshet : Hoppets betydelse i omvårdnaden
När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring.
DEN ONDA CIRKELN : En allmän litteraturstudie - om hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår
Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier.
Kvinnors upplevelser av misslyckad infertilitetsbehandling- en metasyntes
Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.
Självstigma vid allvarlig psykisk störning : ?Du är rädd att be om hjälp när du behöver det. Det finns så mycket skam??
Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar.
Hälsorelaterad psykosocial situation bland kvinnor från olika kulturer efter bröstcancer
The most common form of female cancer in Sweden is breast cancer and the primary choice of treatment is surgery. Removing a woman's breasts is not just removing a body part but is also strongly linked to the emotional life. This has psychosocial consequences and the reactions will be different depending on how people perceive health and illness. Factors that matter are both personal experiences and cultural factors such as religion, family, and the own standards and values. It is important that a nurse is aware of cultural factors that may influence the perception of care.
Apatiska flyktingbarn : en kvalitativ studie
Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn.Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov.Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet.Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy.Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd.
Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus
Introduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.
Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus
SAMMANFATTNINGIntroduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.