HBTQ-personer är en utsatt minoritetsgrupp i samhället på grund av heteronormen. De mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen påpekar alla människors lika värde och barnens specifika rättigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur säger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvärdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram på folkbibliotek genom ämnesordsindexering. Utvärderingen är en så kallad mål-resultatutvärdering som har tittat på ämnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mål för biblioteksverksamheten som kan utläsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nämnts ovan. Målen för ämnesordsindexering är att användarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den här utvärderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Mitt syfte med uppsatsen är att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhällspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta på konsthistorien och se hur den manliga kärleken porträtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrån de olika epokerna som hänger ihop med samhällets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begränsa mig har jag valt att behandla västvärlden, det vill säga Europa och Nordamerika. Det är inte för att det inte finns konst med den här sortens motiv i östvärlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig på västvärldens socialpolitiska historia.

Denna uppsats är en diskursanalytisk undersökning av ett antal texter (debattartiklar, riksdagsmotioner samt ett utdrag ur en riksdagsdebatt) rörande frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Analysens fokus ligger på det sätt som texterna argumenterar mot en förändring av dagens äktenskapslag som skulle innebära att även ?enkönade? par inkluderas. Centralt för uppsatsen är hur föreställningar om genus och sexualitet skapas och återskapas i texterna som studeras. Uppsatsen präglas av ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, vilket innebär att den utgår från den socialkonstruktivistiska premissen att världen, så som vi förstår den, är socialt konstruerad och att människor ständigt skapar och omskapar verkligheten i interaktion med varandra.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

SyfteSyftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.MetodDet empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag på en lämplig intervjukandidat.

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser på sin roll och på sitt sätt attförhålla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrånfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren väljer att arbeta medoch på vilket sätt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. Vår intention är även att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förändringsprocess.Vi har i uppsatsen utgått från fyra frågeställningar: Hur ser familjebehandlaren på vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhåller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrån funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren på sinroll i förändringsprocessen och hur förändras den under processens gång?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrån ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrån ettmaktperspektiv.

Syften med denna studie har varit att ta reda på vad emokulturen består av enligt anhängare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frågeställningen handlade således om vad emokulturen består av och eftersom det är en subkultur grundad runt musik är det självklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar även på annan musik än bara genren emo och det finns flera underkategorier. På liknande sätt är det med den tillhörande klädstilen fashioncore, de klär sig inte enbart enligt detta och de modifierar även stilen på egen hand.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Purpose This thesis tries to create an understanding of how male homosexual entrepreneurs, both as persons and as a concept, relates to the fact that entrepreneurship, as well as the society as a whole, is heteronormative. Moreover, it examines by what methods the male homosexual entrepreneurs cope with the seemingly paradox of a homosexual man who also is an entrepreneur. Method The method has been qualitative from a social construction-point of view. We have made semi-structured interviews with nine male homosexual entrepreneurs and structured the findings from the interviews with a computer programme and mind mapping techniques. We have compared the structured findings with theories, in an abducting manner, to find out an answer to the purpose of this thesis.