In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation ofhomosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray thelife conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose toonly analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean thatwe did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrentpatterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern inthat when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymouspersons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbianwomen are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007they appear as unhappy when single and happy in a relationship.The results also showed some interesting differences in news representation ofhomosexual persons between the three investigated years.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem.Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem.Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes.Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: ?accepteras inte som sjuksköterskor?, ?muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens?, ?antas vara homosexuella? och ?antas ha sexuella avsikter motpatienter?.Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen.Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt..

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapaförutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljersupplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet medbarnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hurregnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativintervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åttavårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i BoråssamtGöteborgsområdet.

Bakgrund: Idag beräknas minst 40 miljoner människor leva med den kroniska sjukdomen HIV. När HIV blev känt under 80-talet ansåg många att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut från samhället. Kunskapen inom området har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhället och inom vården kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser.

The motivation for this thesis lies in the knowledge that there is a crucial information need amongst LGBTQ-persons wanting to read fiction related to LGBTQ in order to strengthen their own identity. This particular information need regarding identification has been said to be more central within LGBTQ-communities than within other user groups, largely because they represent a marginalized group in society. Critical feminists, such as Hope A. Olson, have proved that knowledge organization based on systems of subject representation in fact may lead to further marginalization and exclusion of already marginalized groups. Therefore, the aim of this thesis is to compare subject representation and social tagging as methods of organizing LGBTQ-fiction.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.