Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Titel: Allt om mat & genus - En studie av hur tryckt reklam för livsmedel framställer kvinnor och mänFörfattare: Mikaela Askeroth-Grundén, Emma Jerklind och Lisa JohanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal exklusive bilagor: 47 sidorAntal ord: 14 560 ordSyfte: Att undersöka hur kvinnor och män framställs i tryckt reklam för livsmedel.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Tryckta annonser ur tidskriften Allt om mat, från år 2008-2012.Huvudresultat: Våra resultat visar att det finns betydande skillnader mellan hur kvinnor och män framställs i reklam för livsmedel. Män skildras generellt som professionella kockar och figurerar ofta i egenskap av kunniga på området eller kända på annat vis. Männen har även en högre genomsnittsålder. De framställs som aktiva och tillagar mat i större utsträckning än kvinnorna samt befinner sig oftare i sammanhang tillsammans med köksverktyg. De gör ofta reklam för livsmedel såsom kött, fågel och dryck.I majoriteten av annonserna innehållande kvinnor förekommer dessa som civila personer.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som väcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som är i en utsatt situation. Enkäterna innehöll en fiktiv berättelse om tre kvinnor och lästes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor känner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för männen kanske inte är en lika central fråga.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan därmed sägas verka rustande mot stressupplevelser, den är på så vis nödvändig för god hälsa. De flesta vårdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvårigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utsträckning än män. Stress, dator- och mobildisplayanvändning, skiftarbete associeras med sömnsvårigheter.  Kvinnor har genom åren tagit sig in på arbetsmarknaden och arbetar nu ungefär i lika stor utsträckning som män även om de har tjänster med mindre inflytande, makt och lägre lön.

Många kvinnor söker vård under latensfasen. Inom förlossningsvården finns en strävan att få kvinnor att stanna hemma fram till aktiv förlossning. Latensfasen kan upplevas långsam och smärtsam och vara svår för kvinnan att hantera. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad under latensfasen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen. Studien hade huvudsakligen en kvantitativ ansats, men även en kvalitativ del.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och människorätt. Trots detta passerade 30 år innan organisationen manifesterade sitt motstånd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. Därefter har jämställdhetsarbetet undergått flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjärde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för ännu ett nytt progressivt tänkande kring jämställdhet och respekt för kvinnors mänskliga rättigheter.Denna uppsats behandlar FNs jämställdhetssyn med särskilt fokus på ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jämställdhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Armlymfödem är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som har genomgått bröstcancerbehandling och är ett kroniskt tillstånd som kan påverka rörlighet och funktion i armen. Smärta och tyngdkänsla i armen är vanliga symtom. Den fysioterapeutiska behandlingen vid armlymfödem innefattar kompression, lymfmassage och rörelseövningar. Försiktighet vad gäller tung och repetitiv belastning av den drabbade armen brukar rekommenderas. Syftet med studien var att sammanställa befintligt dokumenterad kunskap vad gäller styrketräning och dess effekter för kvinnor med armlymfödem efter bröstcancer.