Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe?s discourse theory are used to study how categories as ?us? and ?the other? are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity.

In Nuclear family as status Dennis Wijk examines if and how the nuclear family ideals and norms permeates family law secretaries work with families. The aim of the study is to investigate if the nuclear family has the status of ideals and norms in the family law secretaries practice. In order to achieve the aim of conducted four interviews with family law secretaries in Stockholm city. The interviews have been the main data collection. Theoretical concepts which are central in the study are: the nuclear family, institution, ideals, standards, and established and outsiders.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Syftet med denna studie var att påvisa vilka känslor som väcktes hos föräldrarna inför sitt barns hjärttransplantation och hur deras upplevelse av informationen från vårdpersonalen uppfattades. För att kunna genomföra undersökningen användes en anonym enkätundersökning med semistrukturerade frågor. Undersökningens deltagarantal var litet på grund av att få barn blivit hjärttransplanterade på hjärtcentrat. Av sexton tillfrågade föräldrar svarade endast åtta på frågeformulären. I resultatet framkom att föräldrar under kontakten med hjärtcentrat hade både positiva och negativa upplevelser.

Autism är en funktionsnedsättning som medför en del problem i vardagen som till exempel kommunikationssvårigheter, ritualbeteende och problem med ömsesidiga kontakter med andra människor. Utseendemässigt syns det inte alltid på barnet att det är något som inte stämmer och föräldrar tvingas då ofta förklara vilken problematik autism verkligen innebär och detta kan medföra en oförståelse från samhällets sida. Syftet med studien är att få kunskap om och förståelse för hur föräldrar till barn med autism upplever sin livssituation och vilket stöd de får från samhället. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod som belyser föräldrarnas situation. Det som framkommer i studien är att föräldrar ofta får leva en inrutad tillvaro tillsammans med barnet där tydlighet och rutiner måste finnas för att vardagen ska fungera.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

I föreliggande uppsats har jag gjort en undersökning av det laestadianska sångsättet i Nordnorge. Uppsatsen kan ses som en fortsättning av min C-uppsats som gällde i stort sett samma undersökning fast i Norra Sverige (Fredriksson 1998). I denna uppsats har jag använt det norska ordet pressesang beträffande röstfonationen i den laestadianska psalmsången, jojken och folktonen. I undersökningen har jag dels velat få reda på kopplingen mellan laestadiansk sång och jojk och dels hur barn och ungdomar i laestadianska familjer sjunger. För att kunna få svar på dessa frågor har jag använt mig av historisk och religionshistorisk litteratur.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den struktur som råder kring föräldraförsäkringen och granska varför män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker några av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förälder som tar ut mest föräldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av föräldrapenning både har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer väljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mäns lön, upp till socialförsäkringstaket, positivt på deras uttag av föräldraledighet, vilket är förvånande med tanke på Gary Beckers teori.

Purpose This thesis tries to create an understanding of how male homosexual entrepreneurs, both as persons and as a concept, relates to the fact that entrepreneurship, as well as the society as a whole, is heteronormative. Moreover, it examines by what methods the male homosexual entrepreneurs cope with the seemingly paradox of a homosexual man who also is an entrepreneur. Method The method has been qualitative from a social construction-point of view. We have made semi-structured interviews with nine male homosexual entrepreneurs and structured the findings from the interviews with a computer programme and mind mapping techniques. We have compared the structured findings with theories, in an abducting manner, to find out an answer to the purpose of this thesis.

Synen på föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har förändrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsätts gälla när människor med lindrig utvecklingsstörning blir föräldrar. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstår och arbetar med föräldrar som har en lindrig utvecklingsstörning där de misstänker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade på att socialsekreterarna upplever att föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svårigheter i sin föräldraförmåga - som vilka föräldrar som helst.