Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan Homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som Homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

The purpose of this study was to explore the experiences of being a homosexual immigrant in the Swedish society. Our questions were how the interviewed homosexual immigrants experience being treated by the people in their surroundings and how they are influenced by their attitudes. We also wanted to know what kind of thoughts they have about affiliation considering origin and sexuality, and what positive and negative aspects they experience from the combination of being both homosexual and immigrants.To get the answers to these questions we used a qualitative method and interviewed seven homosexual immigrants between the ages of 25 and 40 years. We then compared our material with earlier studies of the living situation of homosexual immigrants in Sweden, Denmark and Norway. We also linked our findings to Goffman's stigma theory and to heteronormativity.The main result was that the combination of homosexuality and immigrantness can result in various difficulties.

Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva Homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till Homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med Homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och Homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem..

The purpose of this study was to explore experiences of the process of developing a homosexual identity during childhood. We wanted to examine the experiences, feelings and thoughts that young adults, identifying themselves as homosexuals, had growing up in Sweden.For the study a qualitative method was used and nine interviews were made with young adults in the ages of 18 - 30. They answered our questions about their process of developing a homosexual identity, about their friends, family and school and about the society in general. We analysed the material from the interviews using the theory of the coming-out-process as presented by mainly Månsson and Hilte (1990).The main result from the study was that there were some difficulties for our respondents to become aware of their homosexuality and reveal their homosexuality to others. Most of our respondents experienced anxiety and/or fear as they were becoming aware of their sexuality but did become conscious about their homosexuality and accepted it before turning 21 years old.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denHomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible.To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses.The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to ?come out of the closet? repeatedly and their sexual relations are rarely represented.

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den Homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till Homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till Homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till Homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de Homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet.

Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

I studien har jag tittat närmare på medlemmarnas i gaylaget Malmö Devilants tidigare idrottserfarenheter och idrottsbakgrund samt undersökt hur de konstruerar sitt lag vad gäller norm och manlighet. För att uppnå detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna som fick svara på frågor utifrån tre teman: idrottsbakgrund, vardagen i föreningen samt idrottens roll i deras liv. Genom att använda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet har jag därefter analyserat och synat svaren. Utifrån intervjuerna kunde utläsas att alla har olika upplevelser av idrotten och att alla har någon form av tidigare idrottsbakgrund. Medlemmarna ser också sitt lag som en plats där det heteronormativa inte är den rådande normen, där de kan träffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och på så sätt vara en i mängden. Genom att utöva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av hur en Homosexuell man är och de upprätthåller då inte den uppdelning och gräns som är betydande för heteronormativiteten.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar.