Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir i dag äldre och antalet äldre som behöver palliativ vård ökar. Då en äldre familjemedlem vårdas palliativt förändras livet runtomkring denne. Eftersom närstående ofta är involverade i denna vård krävs det mycket av dessa när det kommer till anpassningen till den nya situationen. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda äldre familjemedlemmar palliativt Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie, där nio vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Närståendes förutsättningar för att orka ge god vård och vara delaktiga var att det fanns ett samspel, en god kommunikation och stöd av vårdpersonalen.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun.Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun.Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter.

The purpose of this essay is to examine how Irish people on a rural location practice their faith in everyday life. The intention is also to find out what strategies my interviewees use to negotiate the abuse scandal and what their thoughts on the Catholic Church are. The material mainly consists of interviews with seven people part of a rural parish in Ireland. My research also entails smaller observations and conversations in the homes of the participants.The results indicate that they all consider themselves religious, however not all Catholic. All of the participants integrate their religion in everyday life.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost?s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket skapar ett krav på kunskap om vård och omsorg till den äldre patienten. Sjukhusavdelningar är fyllda av äldre patienter och många av dem är svårt sjuka och kommer spendera sin sista tid på en vårdavdelning. För att ge en helhetsvård till den döende patienten ska vården bygga på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, relation och stöd till närstående samt ett multiprofessionellt samarbete. Som sjuksköterska vill man göra sitt yttersta för att patienten ska må bra, vare sig det är att må bra mot ett tillfrisknande eller att må bra i livets slutskede. Den ofta hektiska vårdmiljön på en vårdavdelning kan motverka en god palliativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre svårt sjuka patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utan palliativ inriktning.Metod: Studien har en induktiv kvalitativ design.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

Heart failure is an illness that requires life-long treatment and often affects everyday aspects of a person?s life. Self-care is a significant part of the treatment. Good self-care resources make it possible for people with heart failure to make the lifestyle changes they often need to maintain or improve their level of health. Self-care means having knowledge of and being able to recognize the symptoms and signs of deterioration that can occur with heart failure, so that the person can take appropriate measures ? and it also means knowing when it is time to seek professional help.

Title: Older people's experiences of exercise training: a survey based on a descriptive design.Course: Public Health: Theory and method of application and degree, 30 credits. University of Gävle, health education program.Author: Helena AnderssonPurpose: According to earlier research the western population is aging. This may affect, the older peoples`s physical disability in one form or another. The consequences may be that the need off care can increase. However elderly can prevent a variety of age-related diseases by being physically active.

Syftet Att undersöka vilken effekt reminiscens- och musikterapi har på äldre deprimerade personer på äldreboende. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna CHINAL, Medline, Psycinfo samt Scopus. Till grund för resultatet valdes n=13 artiklar med kvantitativ design. Urvalet av artiklarna till resultatet har utförts med hjälp av inklusionskriterier, relevant abstract och publicerade mellan 2000-2013. Artiklarna skulle motsvara syfte och frågeställningar samt uppfylla hög eller medelpoäng i kvalitetsgranskningen.