The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from Homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point.

This is a qualitative study, whose purpose is to examine if night shelters effects homeless peoples self-perceived psychosocial health. In Sweden alone there are almost 18000 homeless people, and 12% of them uses a night shelter. The homeless can?t be seen as a heterogeneous group but instead Homelessness counts as a state of being in. The Swedish National Board of Health and Welfare have done mapping over the Homelessness since 1993 and the problem is an important part of what the welfare system has to fight against.

The objective of this essay was to analyse if the same housing needs are assessed equally by Swedish welfare agencies in ten districts in Malmö. If not, why?Welfare officers from all districts were interviewed. They were all working with Homelessness among families. We had an idea that the districts were forced to prioritize because of the meagre recourses, and that clients who really needs help doesn't get what they need.

Syftet med vår studie är undersöka och få en allsidig belysning kring ett lågtröskelboende, som vi har valt att namnge som DD. Vi vill undersöka kring hur personalen går till väga för att uppnå funktionen och målet med verksamheten. Detta är en studie som ha en kvalitativ metod som ansats, därav baseras på sex stycken halvstrukturerade intervjuer. Vi kommer i studien ge en kort redogörelse kring verksamheten. DD är en verksamhet som erbjuder plats för hemlösa personer som har en omfattande problematik bakom sig, där många har blivit utslussade från härbärge till härbärge, boende till boende.

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/Homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

The aim of this Master?s thesis is to study the information needs of the homeless. The main focus is to investigate what kind of information needs that are to be found among the homeless and also how information is exchanged and shared by the group. Another aspect of our study includes the sources that are used to fulfil these information needs. The homeless use of the library, as one of these sources, is also examined.

The purpose of this study was to investigate how the daily press, morning and evening papers respectively, describe homeless people and their situation from a number of chosen articles. Was there a possibility to make clear if the public opinion of Homelessness has changed from a media perspective during the last five years? In order to meet the purpose of the study, the authors have used discourse analysis of the chosen articles as well as the theory of social constructions and the theory of stigmatizing. The articles have been chosen from the two largest daily morning papers and the two largest evening papers. From each article many rich and close quotations are used, which subsequently have been analysed and interpreted.

The purpose of this study was to examine high school students conceptions of young people who run away or get thrown out of their homes. Earlier research shows that this group of young people often come from families were physical, psychological and sexual abuse is reappearing factors. They often face a life of Homelessness, drug abuse and prostitution. Still there is little research done about this phenomenon and what kind of help and support these young people could need. This study was done in a qualitative approach with the use of focus groups.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs då det är kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden är en tidigare b-uppsats som visade på brister i eftervården för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie där vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade på att det är viktigt med samarbete och nätverk då det oftast finns många aktörer som kan hjälpa målgruppen, så som socialtjänsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan målgruppen få hjälp att komma tillbaka in i samhället och få ett självständigt och värdigare liv.

The aim of this study was to explore how social workers interpret the part of the Swedish social services act that regulates each municipality?s responsibility of the people staying in it. The study?s general methodological approach connects to sociology of law. The research questions were: (1) What factors are considered important by the social workers in assessments of responsible municipality? (2) Are there variations in the assessments of responsible municipality and in that case; how can the variations be explained? (3) What discretion do the social workers consider that they have in assessments of responsible municipality? Previous studies have found considerable differences in professional social work assessments in Sweden.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

Undersökningar visar att 34 000 människor i Sverige är hemlösa. Detta trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla dess innevånare stöd och hjälp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer vid utträde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhälleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med två personer vilka tagit sig ur långvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stämplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framträdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nätverk, skam, att ej vara berättigad till försörjningsstöd samt psykiska problem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrån vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras på personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som användes för att analysera data var symbolisk interaktionism och stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn på skälen till hemlöshet då de arbetar på olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. Utifrån de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sätt att se på dem.