The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

The intention of this essay was to describe and analyse the participant's experience in a work project based on a holistic model. The main purpose of the project was to integrate Homeless people back into society. My main questions were: 1. What meaning did the project have in the participant's life? 2.

The purpose with our essay was to examine which clients/patients get treatment for alcohol problems from either health care units or social service units. We also wanted to find out how staff in these units considers the importance of social background in the assessment of treatment. The questions we have focused are: How do the clients/patients get in contact with the units? How does staff in these units consider the importance of social background in the assessment of treatment? How is the social background like for the present clients/patients? To fulfil the purpose with our investigation and to get answers to our questions, we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a semi-structured interview with six persons. The investigation showed that clients/patients get in contact with the units by looking for treatment by themselves or by relatives and other organisations.

Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for Homeless people with drug problems.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

The aim of this study was to examine the view of social service workers on the secondary housing market based upon their work with social investigations regarding people with a difficult substance abuse. The foundation of this study rests upon a phenomenon, which according to other scholars, occurs in the secondary housing market in Sweden. The secondary housing market consists of a multitude of housing projects that social services provide for people who are Homeless. The phenomenon is that the secondary housing market contains a number of demands aimed at the clients who live in these housing projects. If a client fails to live up to the demands it can sometimes lead to negative consequences which results in an exclusion from the housing projects.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Title: Two sides of the same coin. A quantative content analysis of how Swedish daily press frames beggingAuthors: Mirjam Hultin, Linda Moström & Caroline WidenheimSubject: Undergraduate research paper in journalism studiesLocation: Dept. of journalism, media and communication (JMG) University of GothenburgTerm: Spring 2014Supervisor: Britt Börjesson, JMG, University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 45 (excluding appendix)Background: During the late twentieth century, there was a debate in the daily press concerning the increase of Homeless and beggars in Stockholm. Voices arose wanting to make it illegal to beg, especially in the subways. Today, the issue is again up for debate now focusing on the increase of migrants from poor countries of the European Union.Purpose: The main purpose is to examine how the phenomena beggary is portrayed in the daily press.

Bakgrund: Hemlöshet är ett ökande problem i världen och beroende på land så hanteras och uppfattas fenomenet på olika sätt. Olika faktorer påverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer är en utsatt grupp i samhället och hemlösheten påverkar en persons livskvalitet och hälsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstånd som den allmänna befolkningen men i större utsträckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har längre vårdtid än personer som inte är hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hälsosituation och kontakt med vården.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, där nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård.Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.