Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Background: The need for palliative care at home hasincreased in recent years as more people wish to die in their own homes. Toperform good palliative care by addressing patients' needs and desires of lifecare requires a better understanding of how nurses experience palliative careat home. Aim: The aim of the study was todescribe nurses experiences of caring for patients in palliative care in Homecare. Method: The method was asystematic literature review and the article search resulted in elevenqualitative articles. An inductive qualitative approach was used where nursesdifferent experiences was identified. Results: Our results are reportedunder two themes:Opportunities and Barriers. Palliative carein home care experiencedby nurses in variousways in which personalgrowth, experience, guidance,trustful communication, cooperation and self-knowledgewas opportunies thatemerged. Barriers experienced by nurseswas ineffective communication,lack of time and abuseof power in palliative care at home.

This paper studies, from a client perspective, how three Swedish municipalities work with information about a voucher system in Homecare. The paper is a qualitative study using structured informant interviews and analysis of documents. The interviewees are responsible of information about the voucher system in the municipalities. The studied documents describe and clarify the voucher system of the municipality. Neo-institutional organization theory is used to analyse the result.

Idag erbjuds familjer som fått ett prematurfött barn att gå hem med neonatal hemsjukvårddetta gör att vårdtiden på sjukhuset blir kortare och familjen får komma hem och vårdabarnet i hemmet. Fler sjukhus i Sverige ansluter sig till den neonatala hemsjukvården ochkan i och med det erbjuda föräldrarna denna form av vård. Faderskapet har utvecklats frånatt ha haft rollen som familjeförsörjare till att vara mer aktiv i föräldraskapet. Papporna tarmer plats i familjen. Syftet med denna studie var att beskriva pappors upplevelser avneonatal hemsjukvård.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrätt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen från början var att underlätta för läkarna, framför allt på landsbygden där läkartätheten var låg. Socialstyrelsen genomförde år 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrätten användes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förändrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jämfört med andra länder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva läkemedel i hemsjukvården samt deras uppfattning om förskrivningsrättens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen.

Backgrund: Cancer är en av Sveriges och världens vanligaste folksjukdomar. När sjukdomen inte längre går att bota övergår vården från kurativ till palliativ vård. En del av patienterna i livet slutskede väljer att vårdas i hemmet och detta utgör en känslig period för både patienten och närstående. Närstående och familjemedlemmar vårdar och utför omvårdnadsuppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal. För att kunna utföra vården har närstående och anhörigvårdare stor behov av stöd.

Overweight and obesity is currently a major health problem in our dogs all around the world and it is becoming more common each year. There are few studies on the proportion of overweight dogs in Sweden, but it was estimated to be 33% in 2005. Studies in other countries report that between 25-40% of all dogs are overweight. The aim of this study was to survey the animal care for an overweight dog. It was also important to develop a scientifically based advice.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

 SAMMANFATTNING  BakgrundDagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården.