An absolute majority of all Swedish children begins to attend preschool at some point between the age of one and five. The acclimatisation to preschool means a great change in every small child's life. They leave all that is well known, the parent and their home, to face a whole new environment with new kids and adults to get to know and learn to trust.The purpose of this study has been to find out how the professionals in preschool reflect upon the child's acclimatisation at preschool. More specifically we wanted answers to how the preschool teachers, in their work with the child's acclimatisation, relates to the today, in preschool, much debated relationship between the two perspectives care and pedagogy.This qualitative study is based on ten interviews with preschool teachers at different preschools in a small town in Sweden. The analysis is based on a presentation of the interview material compared with earlier research and the theoretical aspects we have chosen, which are Bronfenbrenners Ecological Systems Theory and the Object Relations Theory.While working with this paper it has come clear to us that there is no explicit or common definition of the concept of care within preschool, while there is a clear definition of the concept of pedagogy.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

One of the areas in which current theory on entrepreneurship is ambiguous is in the explanation of how entrepreneurs act when entering a new market. One author that has attempted to contribute in this area is Saras D. Sarasvathy who has tried to explain the entrepreneurs reasoning through the theory of causation and effectuation. The former refers to a reasoning that takes the effect of an entrepreneurial action as given, while the latter looks upon the effects as uncertain, while only the means are given. With a foundation in this theory, Sarasvathy claims that when entrepreneurs enters a new market the level of environmental uncertainty is so high that reasoning based on causal relationships is rendered useless.

The purpose of this study was to understand what the care recipients considering as care quality in their long-term eldercare. Our intention has been to contribute a bit to the development of the care work. Previous studies show that user surveys are carried out regularly but there is very few studies that are based on care recipients own opinions and experiences. The main questions in the study have been to examine what is considered as good elder care from a user perspective. Even to understand the characteristics of a good meeting with the care staff and also examine how the elder care in Nybro municipality can improve.

Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva uppfattningen hos sjuksköterskor med tjänst på särskilda boenden gällande deras arbete med tillämpningen av munhälsobedömningar och deras uppfattning om hur munvård utförs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ deskriptiv design. Data samlades in hjälp av intervjuer med sjuksköterskor (n= 6).  Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra olika teman identifierades: Sjuksköterskors uppfattning om munvård, sjuksköterskors uppfattning om munhälsobedömning, sjuksköterskors uppfattning om munvår och munhälsobedömning i samband med palliativ vård samt sjuksköterskor uppfattning om samarbete med folktandvården. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskorna uppfattade att munhälsobedömningar sällan utförs av sjuksköterskorna.

The purpose of this thesis has been to signify what creates quality for the dwellers. Bycreating a definition of the term we have showed how well the qualitycriteria?s has been fulfilled in the newly built one family house area Pumpkällehagen in Viskafors.The questions the thesis gives answers to is: What is quality for the dwellers inhousebuilding of today? and How well have these quality aspects been carried out in tracthousing areas? These questions have taken us to our main goal: To describe what qualityfor the dwellers is and how well it has been carried out in a certain area.The literature review is describing what was published before the making of this thesis.From four different publications within the concept of quality an analysis template hasbeen enacted. This template has been used for our case study, but is also supposed towork in future analysis of tract housing areas.Interviews was carried out with the areas architects; Ola Nylander and Mattias Karlsson,as well as the client; Mikael Bengtsson. From these we have gathered their point of viewon the background of the area, as well as their view on the term quality for the dwellers.Our work has brought us to enact nine different quality aspects, which we considercreates quality for the dwellers:? The Non-measurable properties? The rooms relative connections? Sufficient and user-friendly property complements? The property complements connection to the apartment? Location of the apartment and connections to the environment? Opportunities of outdoor activities? Orientation and transportation within the area? The social unity? The cost of the apartment and its form of tenureFrom the case study, using the analysis template, we can state that Pumpkällehagen is avery successfully built area where most of our assessment criteria?s and quality aspectshave been fulfilled.

Throughout its wide distribution in the northern hemisphere, the golden eagle occurs in a diverse range of environments, e.g., mountainous, forest and open areas. The literature on juvenile golden eagles is limited, and this study provides further knowledge on habitat use and ranging behaviour during the post-fledging period in boreal Sweden. A total of 14 golden eagle juveniles were tagged with GPS transmitters during 2010 and 2011, and nine could be followed during the entire post-fledging period from fledging until migration. The juveniles fledged at the end of July and beginning of August and initiated migration during October and beginning of November. The length of the post-fledging period, until migration started, ranged from 49 to 97 days. During this period, the juveniles? distance from their natal nest and their GPS height increased with time as their flying abilities developed.

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrågas av en del arbetsgivare utan ofta likställs med en allmänsjuksköterskas. Att känna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lättare att förstå hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter än idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet är att beskriva hur distriktssköterskans arbete, värderingar och villkor såg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

In total 249 horses surgically treated for colic in Sweden during 2002 until 2005 were studied. The horses was identified by the animal insurance company Agria. Survival was studied with respect to age, gender, breed, diagnosis (small intestinal problems, caecal problems, large intestinal problems, incarceration in nephrosplenic ligament, unspecific colic and other colic problems) and treating hospital. Different survivals were calculated. For short-term survival proportions was used and for long-term it was done using Kaplan-Meier technique and log-rank testing.

This is a comparative study examining one school with scheduled homework assistance andone school without homework help tuition. The study has investigated the use of the schoolbasedhomework assistance program at a grade school in a municipality outside of Stockholm.To what extent do the pupils use this resource, and what are their attitudes to it? Do theyregard it as a useful resource? What is the opinion of the teachers involved, do they findhomework tuition relevant and meaningful?The governing documents for the Swedish schools do not make the handing out of homeworkmandatory, and do not require that schools organize homework assistance. The emphasis inconnection with homework is that pupils should learn to take responsibility for their ownstudies. There is, however, a commersial market for homework assistance, at prices that arenot accessible for most parents, and some municipal schools have stared programs forhomework tuition.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.