Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå..

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Förtätning är ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i många av landets miljonprogramsområden föreslås inslag av bebyggelseförtätning. Denna uppsats söker svar på vad det är man vill uppnå med dessa förtätningsplaner. Är det så att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, på vilka förtätning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet får utstå en hel del kritik anses de ändå ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, såsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter när områdena nu står inför förtätningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsområden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtätning av miljonprogramsområden. I och med de skift ande förutsättningarna i de tre studieområdena är det olika mål som önskas uppnås med förtätningen.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur.Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Russian comfrey, Symphytum x uplandicum, was tested as a plant nutrient source in a trial with tomatoes. Comfrey liquid was produced by Stiftelsen Holma i Höör. Tomato plants of the cultivar Aromata planted in a medium of soil:peat (1:1) enriched with organic nutrients and lime, were fed with comfrey liquid plus Biofer, in three different concentrations. Two different concentrations of BioRika were used as comparison, along with an unfertilized control group. In the comfrey treatment I a total amont of 1g N, 0,23 g P, 0,84 g K, was given to the tomatoes.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

When we, in the turn of the year 07/08 moved to Holma, Malmö,I and my cohabiter immediately joined the self-managementon our tenement yard, partly because we both missed havinga garden since we moved to an apartment, partly becauseof the rent reduction. The aim with this thesis is to examinehow the common outdoor environment in tenement yards isaffected when the tenets themselves are responsible for themaintenance. But also to see what social affects self-managementbrings. The purpose is to increase the understanding of howself-management works in practice and how we as landscapearchitects need to adjust ourselves and our design to create alasting design that works when the tenets are in charge of theirown outdoor environment.I have been studying a number of tenement yards with selfmanagement,both municipal and private tenement houses. I havestudied both their design and their self-management, how it isworking and how it is organized partly trough deep interviewsand also by questionnaires to the tenets of the yards in question.I found three tenement yards with some differences.

År 2002 började det anläggas en skogsträdgård i Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Idén och kunskapen kom från England varifrån också begreppet kommer. Just att den började anläggas när den gjorde, gör den lite extra intressant eftersom det kan betyda att den är en av Sveriges första skogsträdgårdar om inte den första. Idag har skogsträdgården på Alnarp stagnerat i utvecklingen. För att kunna återföra trädgårdsdelen mot en utveckling som motsvarar den för ursprungstanken, har bakgrunden till skogsträdgårdssystemet undersökts i detta arbete.Examensarbetet omfattar en litteraturstudie på böcker och tidningsartiklar inriktade på skogsträdgårdar i tempererat klimat.

Sammanfattning Titel: Dagens agenda: Nöjd kund Fastighetsföretags syn och arbetssätt för att få nöjda hyresgäster i Malmös bostadsområden. Författare: Stina Pettersson & Isabella Gadde Avdelning: Teknik och Samhälle vid Malmö Högskola Handledare: Peter Hansson & Sarah Jaxell Syfte: Syftet med rapporten är att göra en undersökning av hur fastighetsföretag arbetar med service i centrala Malmö samt i Malmös ytterområden som Fosie, Hermodsdahl, Holma, Södervärn och Bellevuegården. Vi vill få fram om fastighetsföretag arbetar med service på olika sätt i olika områden, inre samt yttre områden. Vi vill få reda på hur fastighetsföretag skapar trivsel för deras bostadsgäster i inner- och ytterområden i Malmö. På så sätt försöker vi skapa en helhetsbild av hur man arbetar med service och kundrelationer i inre och yttre bostadsområden i Malmö. De tre frågeställningarna lyder: - Hur arbetar fastighetsföretag för att få nöjdare kunder? - Vilken inställning har fastighetsföretag till att skapa trivsel och nöjda kunder? - Skiljer sig fastighetsföretagens arbetsinsats för att skapa nöjda kunder i olika bostadsområden? Metod: De tre frågeställningarna har undersökts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod.