Borderline personlighetsstörning är ett tillstånd där en individs personlighet och mognadsutveckling har påverkats eller störts. Personlighetsstörningen har en inverkan på individens impulsivitet och ger ofta en instabil självbild med affekter, vilket påverkar relationer. Det är inte ovanligt att det finns ett samband i utvecklandet av BPS och problematiska uppväxtförhållanden på grund av våld och sexuella övergrepp. Vi valde att undersöka eventuella möjligheter och svårigheter som kan uppstå i relationen mellan sjuksköterskan och patienter med borderline personlighetsstörning utifrån ett omvårdnadsperspektiv. I vår litteraturstudie sökte vi artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS).

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera samverkan och relationer mellan olika experter i ett elevhälsoteam. Mer specifikt avser jag att studera vilka maktrelationer som blir synliga i ett elevhälsoteam. Det skall uppnås via besvarande av följande frågeställningar:1. Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna i ett EHT?2. Hur ser relationen mellan elevhälsoteamets olika aktörer ut?3. Hur konstrueras maktrelationerna i elevhälsoteamet?4. Hur gör sig dominans och motstånd synligt?5. Hur tar individen anspråk på den makt som ges?Teori: Diskursteori med användande av Laclaus och Mouffes begreppsapparat. Centrala begrepp är bland andra nodalpunkt, det tecken som andra tecken relateras till, ekvivalenskedjor, de kedjor av ord som ger nodalpunkten dess mening och subjektspositioner, de olika roller ett subjekt ges i gruppen.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Bakgrund: De flesta personer känner väl till namn som Madonna, Britney Spears eller Michael Jordan. Deras offentliga yrkesutövning och det faktum att de ofta syns i media, gör att dessa personer många gånger betraktas som kommersiella produkter. De är personer vars namn marknadsförs intensivt. De har skapat sig ett personligt varumärke. Denna förekomst förenat med varumärkesstrategi, föder tanken om varumärkesuppbyggnad i ett annat sammanhang, där vi istället för produkter pratar om individer.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 personer i Sverige. Hälften av dödsfallen sker inom sjukhusvården och en femtedel, ca 19 000 inträffar plötsligt eller oväntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vården, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhållningssätt till närståendes behov. Vården inom akutsjukvården är högteknologisk och miljön anpassas därmed efter detta och inte primärt efter patienter och närståendes behov ur ett holistiskt perspektiv. Svår sjukdom har en stor inverkan på ett flertal närstående vars egen hälsa påverkas när en anhörig är döende.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.