Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

 Syftet med den här studien är att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne.

Syftet med min examensuppsats är att få inblick i några lärares relation till reflektion i det egna yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med många tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat på så vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan går ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg längre i sitt läraryrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda på några lärares kännedom om begreppet, hur de ser på att använda det i sitt yrke, hur de ser på kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lärare.Undersökningen visar att lärare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte säger sig ha fått någon förklaring av begreppet har de ändå en definition av det. Samtliga lärare i undersökningen är positivt inställda till reflektion och vill använda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem är tiden.

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillämpar lek och vilken betydelse leken har i arbetet med barn i kris och sorg. Arbetets frågeställningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter barn i kris och sorg använder lek som ett verktyg för att hjälpa barnet. Arbetet studerar även huruvida personalen anser att leken bidrar till barnets förståelse för det inträffade samt om personalen anser att leken påverkar barnets självbild och självkänsla. Arbetet tillämpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstå ämnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år.

Arbetstillfredsställelse och Motivation i arbetet handlar till stora delar om vilka förväntningar individen har på sitt arbete samt vad denne upplever som meningsfullt och tillfredsställande. Vad är det som gör att individer trivs och motiveras i sitt arbete när miljön de befinner sig i präglas av ständig förändring och omorganisering? Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur tågvärdars arbetstillfredsställelse ser ut samt utreda vad som motiverar tågvärdar i deras yrke. Samtidigt var det viktigt att utreda vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på deras arbetsupplevelse. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

SAMMANFATTNING Det sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning.

This paper examines the professional role of the music journalist and how it has been affected by the expansion of the Internet. The study aims to examine  the profession's outlook and how professional music journalists are working to reach the public with interesting information, despite the fact that the audience of today often can be first to deliver the news. Through qualitative research interviews with three current music journalists the professional role and its development is examined. Based on theories and previous research on journalism, how the media communicates and its importance to society, what it is to be a music journalist and the spread of digitization and the impact of file sharing the results are analyzed. The conclusions of the study are that it isn?t a profession that is disappearing but rather a profession that is working towards a new future.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem.

Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala.