En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gått framåt vad gäller förekomsten av kvinnor och hur dessa porträtteras i läroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var läroböcker från tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna räknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framställdes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick från min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bättre med tiden och att i de sista böckerna, de från 2001 skulle vi ha ganska många kvinnor som var beskrivna på ett positivt vis..