Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas.

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande..

The memory of expulsions among the expelling groups has been fairly studied, and has potential to create new conflicts. This qualitative study uses in-depth interviews to describe the memory of the 6-7 September events and the Greek minority in Istanbul among a group of Turkish descent people living in Beyoglu, Istanbul. Further the study compares the memory with the written history and explains why the memories of the past are shaped according to the present. The Greek minority of Istanbul are remembered in words of friendship and neighbourliness, but these memories are rather a nostalgia of the past for present needs than an image of the past itself. The memories of the events among the studied group are dominated by the general destruction occasioned by the riots but tend to contradict the violence towards the Greek minority.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Inbyggda system blir allt vanligare i dagens samhälle. De inbyggda systemen finns i nästan allt nuförtiden, från diverse fordon till leksaker för barn.Dagens teknik innebär bland annat att gårdagens lösningar kan realiseras på en bråkdel av den tidigare ytan. Allt mer blir ytmonterat med mindre och mer komplexa kretsar. Detta är inte alltid till utvecklarnas fördel då montering av prototypkort blir en svår och/eller dyr process.Målet är att ta fram ett inbyggt system med en ARM-processor. Systemet ska innehålla USB-OTG, ethernet, minne av olika slag som FRAM och microSD samt en display med pekskärm för användargränssnitt.

Frågan om verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande verkligheten ? det är IT-tekniken.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen.

En kvalitativ studie har genomförts med syfte att undersöka hur man talar om sexualitet med kvinnor i stödsamtal efter våldtäkt. Två typer av empiriskt material har använts för analys; journalhandlingar skrivna i samband med stödsamtal och intervjuutskrifter från intervjuer med kuratorer som genomför stödsamtal. I journalerna finns sexualitet inte omnämnt. Genomgången av tidigare forskning och empiri visar att det finns en bild av att en våldtagen kvinnas sexualitet är skadad. Det finns en osäkerhet kring att ta upp ämnet i stödsamtal.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett ärfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studieuppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del påinformationsasymmetri, men även den i allmänhet högaaffärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhållergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. Vår analys visar även attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort ochatt Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field.

Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i skolår 2 upplever läsläxan, det vill säga läsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Här betonar vi särskilt språkets och kommunikationens betydelse. Därefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp ämnet om hur barn lär sig läsa. Läsinlärning, förförståelse, minne och motivation är centrala begrepp inom detta område.Genomgående i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

Detta examensarbete var ett utav två som ingick i ett projekt där en enhet för vibrationsmätning togs fram. Examensarbetet utfördes hos Land Systems Hägglunds och syftet med enheten var att kunna bedöma servicebehov av stridsfordon, utifrån uppmätt påverkan av vibrationer. Enheten skulle vara liten och billig för att kunna monteras i alla fordon och lagra information om hur stora påfrestningar fordonen utsätts för. Som bas för enheten valdes en digital signalprocessor. Tre accelerometrar mäter vibrationerna i x-, y-, och z-led.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Examensarbetet behandlar förskollärarnas inställning och uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjälper mig och andra intresserade att få en uppfattning om förskollärarnas inställning till fysik. Det är gjord i fyra förskolor i två olika kommuner. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Förskollärarna ägnar sig medvetet åt de pedagogiska frågorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollärarnas eget minne av fysik i sina skolår.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism..