En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vårdtiden..

Det här är ett kandidatarbete på 15Hp som beskriver arbetsprocessen bakom mitt bidrag till tävlingen Street furniture light. Arbetet beskriver litteraturstudie, inventering, analys, skissprocess samt mitt vidareutvecklade förslag.I det här arbetet använder jag mig av funktionsanalys för att finna vilka funktioner som en gatumöbel kan ha i olika sammanhang. Det är till stor del resultatet av funktionsanalysen som ligger till grund för de idéskisser som presenteras i arbetet.Den idé som jag har vidareutvecklat och sammanställt som ett tävlingsbidrag är ett cykelställssystem där belysningen framhäver cykelställets rumsskapande kvalitéer. I diskussionsavsnittet reflekterar jag över min egen designprocess och hur det här projektet skiljer sig från den typen av gestaltning som jag är van vid under utbildningen.

Badminton är en inomhussport som människor i alla åldrar och på alla nivåer kan utöva. Ju högre nivå sporten utövas på ju mer krav ställs på belysningen. I många badmintonhallar används idag armaturer som bidrar till bländning och som inte ger en god synkomfort. Badminton är världens snabbaste racketsport vilket gör att kraven på belysningen är hög. Utan tillräckliga riktlinjer gällande belysningsanläggningens utformning som ska säkerställa en god belysning för spelarna kan det bli svårt för dessa att hinna uppfatta fjäderbollen, då spelet går väldigt snabbt och mycket rörelser sker på badmintonplanen.Syftet är att öka förståelsen för vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid planering av ny belysning i badmintonhallar.Metoderna som användes i studien var observationer, ljusmätningar, intervjuer och enkätundersökningar.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

SammanställningDenna studie bestod i att göra en ljusmätning på Kalmar sjöfartshögskolas fartyg, Calmare Nyckel, och jämföra dess resultat med riktvärden från Transportstyrelsen och Arbetsmiljöver-ket. Mätningarna har utförts i utrymmen som används i utbildningssyfte och som fartyg. Den typ av belysning som det har gjorts mätningar på är allmänbelysning och platsbelysning. Det har använts en luxmeter som har placerats på ett stativ för att utföra mätningarna. Ett rutnät av mätpunkter har räknats ut till varje utrymme.

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

Genom vår utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för Belysningslärapå Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fått lära oss under utbildningen stämmer inte överensmed vad standarden säger, vi har därför formulerat följande frågeställningar isyfte att undersöka denna skillnad.· Hur väl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gäller belysning?· Kan man uppnå arbetsmiljölagen intentioner med en standard?Genom litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt området kring dessafrågeställningar. En analys har genomförts där vi genom jämförelser av intervjuutlåtande och litteratur har fått fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den.

Detta projekt har gått ut på att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende på belysning, uppvärmning och motordrift.Belysningen är i form av:Yttre områdesbelysning, monterade dels på stolpar och dels på fasadInre belysning i verkstäder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskällor och styrningar fastställdes, detta för att optimera energiåtgången.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvärmning har segregerats och mätningar har genomförts varefter vissa förbättringsåtgärder har vidtagits. Vi har här sammanställt tidigare givna data samt gjort egna mätningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag på förbättringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende på dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen Berggården tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag på nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler på besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blåsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberäkningar visar goda förutsättningar för investeringar och därmed en energisnålare drift..

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökadekunskaper för att nå Sveriges målsättning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom området diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomfördedärefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

I detta försök har Calibrachoa ?Callie Bright Red? odlats i 9 olika behandlingar av LED-belysning underifrån. Samtliga behandlingar utfördes i växthuskammare med ett tredelat dygn på 8 timmar naturligt dagsljus, 8 timmar endast LED-belysning och 8 timmar mörker. Behandlingarna skiljde sig åt med avseende på ljuskvalitet och färgerna vit, röd, blå, gul och grön, samt kombinationer av dessa, användes. Som jämförelse fanns även ett led där vitt ljus gavs ovanifrån på konventionellt sätt. Fotoreceptorerna fytokrom och blåljusreceptorer i växter påverkar morfologisk utveckling vad gäller ur kulturväxtsammanhang intressanta aspekter som sträckningstillväxt och blomning.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Our thesis is conducted in collaboration with Draper Europe AB in Halmstad.The goal of the project has been to construct a baseline concept for the instaling of aprojector screen. Draper Europe AB, in the curent situation, have several kinds of fabrics and designs on their sceens and the cases they are in. Today if you select a screen you can´t chose the design and function of the sceens case.The arrangement of the components inside the cases was to be constructed so the assembler simply could move them to different cases. To make it even easier for the assembler and to save time, the desire of less component was mentioned. Another problem that needed to be solved was the mounting of the projectionscreen at the customer place.

Badmintonstadion i Umeå vill söka bidrag hos Umeå kommun för att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Stadion är byggd år 1990-1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklädningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. Umeå Energi försörjer lokalen med el och fjärrvärme. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande åtgärder som är mest ekonomiskt lönsamma. Lokalen förbrukade under år 2013 234 MWh el och 134 MWh fjärrvärme (graddagskorrigerad).