This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender.I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist.

The purpose of this study is to examine modern constructions of Jane Austens work in films and in books on history of literature. The theoretical framework contains sociology of literature, cultural studies and film theory. I compared Jane Austens books Emma, Pride and prejudice and Sense and sensibility with three film versions from recent years. In the books on history of literature I studied, I found three different attitudes towards history of literature, which also influenced the interpretation of Austens novels. The stories in Austens books and in the films are similar.

Olofstorp ligger i ett skogsområde mellan Borås och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp är en ödegård som idag ägs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med Skogssällskapet och Grovare-Fänneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas när projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om Fänneslundas historia.

Denna studie jämför Nathaniel Hawthornes allegori ?Young Goodman Brown? (1846) med den svenska översättningen ?Unge Brown går till skogs? (1959). Genom att förklara dels den generella, dels Hawthornes specifika och dialektiska användning av allegorin har jag kunnat belysa vissa av de allegoriska elementen och de kulturella/historiska hänvisningarna i källtexten (KT). Jag har sedan gjort en jämförande analys av KT och måltexten (MT) med strävan att klargöra vilka av de allegoriska momenten och kulturella/historiska hänvisningarna som har överförts till MT. De element som har förts över till MT har tillsammans med de textfunktioner som MT enligt Reiss erbjuder på lett fram till vad som kan tänkas vara det som Reiss kallar översättarens intention.

Brottslighet är ett ständigt aktuellt ämne som uppmärksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav ställs på rättsväsendets och samhällets förmåga att motverka de problem som brottsligheten innebär i form av brottsoffer, otrygghet och rädsla för brott. Ofta ifrågasätts de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rättsväsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rättsväsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet gjort en enkätundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkätundersökningen.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Vi har analyserat Forum för levande historias material brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer genom en hermeneutisk textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka om materialet förmedlar historiemedvetande. Resultatet visar att materialet inte förmedlar det som krävs för att historiemedvetandet ska stimuleras. De historiska händelserna sätts inte tillräckligt väl in i sitt sammanhang och det råder otydlighet beträffande vad som orsakade utvecklingen. Materialet redovisar inte tillräckligt många förklaringsperspektiv.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus.

Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat på en förskola? Frågan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie på en förskola och består av observationer av verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förändringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förståelse fås för populariteten av Reggio Emilia som finns idag. Det nämnda tillsammans med resultat från undersökningen och från den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel på hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man säga att inspirationen har sin grund i synsättet om det kompetenta barnet där man hela tiden utgår från barnets behov i nuet..

Vi har gjort ett högläsningsläromedel för åk 2-3 med syfte att väcka intresse för och behandla frågor om skolans värdegrund. Till läromedlet har vi skapat en hemsida med övningar som man kan jobba med i samband med att man läser boken. Berättelsen behandlar också flera historiska moment som varit viktiga ur en demokratisk synpunkt. Vi ville göra ett läromedel i skönlitterär form eftersom vi tycker det är ett roligt och givande arbetssätt för vår tilltänkta målgrupp. Vår arbetsprocess har bestått av insamling av forskning, skrivande av boken, planerande av arbetsövningar samt skapande av hemsidan.

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader är ett område som studerats under en lång period. Åsikter har väckts om att massmedia är en viktig faktor vid förståelsen av finansiella marknader då media har förmågan att ge upphov till irrationella reaktioner. Utifrån detta har en kritik mot massmedia växt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lättare åtkomst till ny information leder till att priser på finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie är att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregår en aktierekommendation påverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregår och efterföljer rekommendationen ifråga. Undersökningen har baserats på rekommendationer gällande svenska aktier som är börsnoterade på Large-, Mid- och Small-Cap listorna på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som sträcker sig över två år.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the modern Swedishreader?s possibilities to understand the literary allusions in Jane Austen?sfirst three novels in light of young people?s decreasing readingand understanding of classic literature. This is done by examining historicaloverviews of literature written in Swedish, curriculums forliterature courses at three Swedish universities and library holdings inSwedish libraries, both public and academic.In the thesis three different elements are combined ? informationabout the alluded authors and texts, a comparison between the Swedishand the English versions of the novels and the result from theabove mentioned investigation. The description of the alluded authorsand texts provide information about the connotations that can be madeby an allusion to them.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.